Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Begravning i Senlis — och i Solna. Ett bidrag till den svenska naivismens historia. Av Lennart Seth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Begravning i Senlis
— och i Solna
kamraten. Men när Linnqvist 1915 inleder
sitt naivistiska måleri med motiv från stans
tullar, då har Hallström redan gjort ett
försök i genren. Det sker 1913, då han målar
»Motiv från Solna kyrka» (hos herr David
Bondesson). Därmed inleder Hallström om
än tillfälligt det naivistiska, medvetet
»hö-torgsaktiga» måleriet med motiv från
Stockholms fattiga utkanter. Det är bara fråga
om ett första tillfälligt försök, en tidig
»naivismens svala». Samtidigt och året
därpå målar Hallström utkants- och
fabriksmotiv i kubistisk anda. Några akvareller
med förstadsmotiv är tillkomna 1912—13
och 1914 är hans olja »Bolinders fabriker»
signerad. Hallström har själv angett
impulser från André Lhote-utställningen i
Stockholm 1913 (Hoppe-Seth: Erie
Hallström, Sthlm 1940 sid. 13). Först 1916 och
följande år övergår Hallström helt till det
naivistiska formspråket.
Vad ligger bakom Hallströms medvetet
naivistiska experiment från 1913? Jag tror
Nils Dardel. Rue Ville de Paris,
Senlis. igi2.
Tillhör herr Rolf de Maré.
Nils Dardel. Debit de Tab a c.
Senlis. 1913.
Tillhör Föreningen för Nutida konst.
att Hallström här tagit till vara ett uppslag
från Nils Dardel. Denne förefaller mig ha
spelat en roll för den svenska naivismens
uppkomst, som inte hittills tillräckligt
uppmärksammats. Det är, menar jag, Nils
Dardel som bland svenskarna först fått
kontakt med Henri Rousseau, naivismens
fader, och det är via honom den
rous-seauanska naivismen slår över till de
s. k. naivisterna och blir ett av
incitamenten för deras strävanden. Kanske det
avgörande.
Dardels kontakt med Rousseau tycker jag
mig kunna utläsa redan i hans duk från
Senlis »Rue ville de Paris», målad 1912 (i
samling Rolf de Maré). Den har kubismens
nästan monokroma skala i grått och brunt,
och huskubernas utformning pekar på
sambandet med Braques bilder från Estaque.
Men därtill kommer hos Dardel ännu ett
drag: av naivism. Att det springer fram ur
hans kontakt med Henri Rousseaus bilder
förefaller mig otvetydigt. Hans små figurer
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
