- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
220

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Återseende med alperna. Av Ragnar Numelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ragnar N um ei i n

Landsvägar i Alperna.
Foto: förf.

det sagts, liknar en kvinna utan motstånd.
Fjällsporten, alpinismen är »la mise en
ceuvre» av intresset för bergen,
tillämpningen av fjällängtan.

Det var vanskligt för en nordbo, i
synnerhet i Finland, att ägna sig åt fjällsporten
under kriget. Tack vare doktor Anrick i
Svenska Turistföreningen, hade författaren
dock tillfälle, att ett par gånger färdas i
svenska Lappmarken, t. o. m. göra en
vandring till Kårsavaggejökeln, Tarfalasjön och
bestiga Kebnekaise. De nordiska högfjällen
ha sitt eget signum, bergen äro visserligen
lägre här än söderut, men
belysningseffekterna, den lidelsefulla intensiteten i den
nordiska sommaren har något i hög grad
livsbejakande över sig. De äro vår
gudaskänk, även om de sakna alpvärldens
väldighet.

Ljusa förkrigssomrar i alperna hägra för
minnet! Kanske ännu mer efter krigsåren.
Spelar ej den frihetskänsla man erfar på
bergen en stor roll i den individuella
alpinis-men, en känsla av frihet inte endast i form
av fysisk rörelsefrihet, utan även av
psykisk, intellektuell art, av allt det, som
spränger det vardagliga. I alpinismen ingår
många moment: ett fysiskt-sportligt, stun-

dom ytterligt stegrat i kampen med en så
mäktig motståndare som naturen själv, ett
psykologiskt, som erbjuder en god väg till
självprövning och självbesinning, ett
estetiskt, religiöst: naturkänslan, måhända
starkare tillfredsställd i fjäll- och alpvärden än
annorstädes på jorden.

De vita landskapen ha isynnerhet
sommartid något magnetiskt över sig. De låta
en övervinna avstånd och andra
svårigheter. Och — ja, så är man då åter efter
ödesmättade år, på väg mot Mont Blanc,
varom isyxan på väggen utgjort en ständig
erinring om en vandring för mer än tio år
sen.

En försmak ger redan turen genom
Schweiz: Jungfraumassivet under en högblå
himmel. Gnistrande grant. Men vare sig det
beror på, att Schweiz håller på, att bli väl
turistindustrialiserat eller att man själv
faller för feriebiljetternas frestelser att ta
kugghjulsbanor ända upp till Jungfraujoch,
det schweiziska landskapet ger inte samma
själstillstånd som de franska alperna. Jo
visst, om man inte frestar bilen utan
vandrar över Grimsel och Furka. Men har man
en gång, eller ett par gånger, vistats några
sommarveckor i små franska alpbyar, dras
man tillbaka till dem.

Det var med en viss spänning vi närmade
oss Chamonixdalen. Liksom första gången
framträdde Mont Blanc även nu underbart
fascinerande. Intet kan förändra massivets
skönhet och prakt. Men skulle mycket vara
annorlunda i byarna? Även om man inte
nalkas dessa ställen med samma känsla,
som då man första gången vid mogna år
återser sina barndomsmarker och vilka
intryck Vinje så väl uttryckt i strofen: »de
strøjmer paa mig saa jeg knapt kan ande»,
känner man dock en sentimental dragning
till dessa ställen och vill helst resonera
med Karlfeldt: »allt vill jag se som jag sett
det förr och intet får vara förbytt».

Chamonix möter som förr, visserligen
med några nya Palace-hotel, men de för-

220

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free