Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Återseende med alperna. Av Ragnar Numelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återseende med Alperna
Mont B l an c’s högsta toftft.
Foto: Git, Annecy.
svinna liksom i den väldiga miljön, och i
Lac de Chamonix’ kristallklara vatten
spegla sig bara bergen. Chamonix verkar allt
fort turistiserat och trots att säsongen lider
mot septemberslut, är det ännu kö vid
linbanorna upp till Brévent. Vägen går vidare.
Den stiger ständigt uppåt längs dalen, där
Arve för sitt jökelgula vatten från höjderna.
Men så öppnar sig Argentiére-dalen med sin
lilla genuina by med endast något över
etthundra inbyggare i idylliska gårdar
grupperade kring en enkel landskyrka nedanom
Argentiöre-jökeln, något av det ljuvligaste
i alpvärlden, som blott den kan fatta, som
här tillbragt lyckliga sommardagar.
Allt är lika, inga skrytsamma hotel med
chamonixpublikens smokingdinéer.
Argen-tiére har bibehållit sin lantliga karaktär,
liksom Tour, grannbyn på några kilometers
avstånd. Ja visst, en »American Bar» har
kommit till, men den heter Rusticana och
unga madame, som förestår den, möter
med ett så vänligt leende, att man faller
till föga och beställer »un filtre» — och får
informationer om förhållandena på orten.
Vårt gamla stamkvarter står kvar, träden
ha vuxit i trädgården, men Arve brusar
nedanför som förr. Madame Charlet, gamla
ägarinnan, har gått bort under kriget, men
den gifta dottern har övertagit det lilla
hotellet. Ja, man kan ju hälsa på och
eventuellt få ett rum även om säsongen, som
sagt, lider mot sitt slut. Om man är
igenkänd! »Mais certainement». En
välkomstdryck slås strax upp. »Visst ha vi haft
svårigheter under kriget», säger M:me
Charlet-Sarbach, »visst hade vi långa tider
inkvarteringar, men som individer uppträdde de
dock ganska korrekt, jag talar inte om
dem som ’collective’. Men för resten, vi skall
inte tala om våra svårigheter, många andra
länder ha haft det och ha det ännu mycket
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
