- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
225

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Landskapsskildringen i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Av Erland Lagerroth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Landskapsskildringen

Midsommarsolen stiger öv er K arr s och Gråfälls
dimhöljda skogar.
Ur STF:s bildarkiv. Foto: Carl Odelberg.

tida arbete och framåtanda. Men för övrigt
tycks det, som om Selma Lagerlöf här mött
obekanta vidder och människor, som hon
endast kunde skildra i stora drag. Den
långa berättelsen om Åsa gåsapigas
äventyr i Lappland gör sålunda, att det inte blir
mycket plats för den storslagna fjällvärlden
(jfr den utomordentliga skildringen av Etna
i Antikrists Mirakler, kap. Mongibello). Det
underbara sjöområdet i fjällen och skogen
lär vi känna bäst, liksom så mycket annat
i Norrland, i den vackra och fint
komponerade berättelsen om de fem kunskaparna
(43), men Selma Lagerlöf hann tyvärr aldrig
ge oss någon berättelse med motiv från
sjöarna. Nils Holgersson har därför ej
åstadkommit så mycket, som man kunde ha
önskat, för att eliminera den vanliga
föreställningen om Norrland som en svensk
utmark utan egen historia.

På grund av att Selma Lagerlöf måste
stormskriva de sista kapitlen för att få sin
bok färdig till julen 1907 är Västsverige och
t. o. m. Selma Lagerlöfs eget landskap
kortfattat behandlat. Sveriges största sjö Vänern
lär vi sålunda aldrig känna, och detta är så
mycket mer beklagligt, som Selma Lagerlöf
genom sina skildringar av Lövens sjö i Gösta
Berlings saga och Vättern, Hjälmaren och
Mälaren, Tåkern, Siljan och Storsjön i Nils

Holgersson visat sig ha en stor förmåga att
berätta om sjöar. Göteborg och Göta älv blir
endast flyktigt omnämnda, och även det
övriga Västergötland blir tämligen ytligt
behandlat. Den berättelse, som skulle skildrat
Halland, blev inte färdig i tid, men den kom
in i Svenska Turistföreningens årsskrift 1910.

Proportionerna mellan antalet sidor, som
ägnats åt de olika landskapen, är dock ej så
olämpliga, som man kan tro. Ty det är så,
att i berättelserna från de första elva
landskapen har Selma Lagerlöf lagt in skildringar
av nästan alla Sveriges natur- och
kulturformationer. Hon för oss in i livet på slätterna,
i ris- och mossbygderna, vi lär känna sjöarnas,
skogarnas och skärgårdarnas liv, livet i
bruksbygder och skogen, sjön och floden själva.
Det var därför ej nödvändigt för henne att
berätta mer om dessa formationer, när de
med endast små förändringar återfanns i
höstresans landskap.

Landskapet i Nils Holgersson ligger ej i ett
lufttomt och tidlöst rum, utan det är insvept
i timmens, årstidens, och vädrets atmosfär.

Nils Holgersson får se större delen av Sverige
i klart solsken, då landskapet bäst kan
överblickas och då man kan granska alla dess
beståndsdelar. Då framträder skuggor och
dagrar och landskapets olika färger. Selma

15—Ord och Bild, 58:e årg.

225

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free