Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Landskapsskildringen i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Av Erland Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landskapsskildringen
Av stormar och oväder störtas Nils Holgersson och
hans reskamrater i många farliga äventyr.
Ur STF :s bildarkiv. Foto: Gunnar Frödin.
skildras allegoriskt i drömmen om solens
strid med den store förstenaren (43), men den
dramatiska historien om skogselden i
Ångermanland ger oss trots ämnesvalet inte någon
starkare förnimmelse av att det är
junisolen, som lyser över det svenska landet.
Selma Lagerlöf har liksom Wiwallius känt,
att den spirande naturen i den svenska våren
lever i skräck för nätternas kyla och vinterns
tillfälliga återkomst. Det är de istäckta
sjöarnas och de snöhöljda fältens bidrag till
landskapsstämningen i Nils Holgersson.
När vildgässen från Öland nalkades de
första skären vid fastlandet, »hörde de ett
väldigt dån, som om en mängd vingstarka
fåglar hade kommit flygande, och vattnet
under dem blev på en gång alldeles svart».
Yästanstormen jagade »framför sig
dammmoln, saltskum och småfåglar», och den
ryckte också »med sig vildgässen, kastade dem
över ända, och vräkte dem mot havet». På
natten stod himlen molnhölj d, månen höll sig
dold och »nere på havet stötte drivisflaken
mot varandra med ett starkt dånande. Sälarna
stämde upp sina vilda jaktsånger. Det var
som om himmel och jord hölle på att störta
samman» (13). Denna förfärande
ragnarökstämning i Nils Holgersson står som ett
värdigt motstycke till »Torkan» i Gösta Berlings
saga och »Blåsvädret» i Liljecronas hem och
visar liksom de Selma Lagerlöfs förunderliga
förmåga att levandegöra våldsamt dramatiska
naturscenerier.
Vildgässen för med sig regn till
nordöst-Skåne, och samma kväll strömmar det ner
över den fundersamme parveln på trappan
i den stora kyrkbyn (6). Den ihållande vätan
vållar ett förskräckligt besvär för
marknadsfolket i Närke, vilka för övrigt har många
drag gemensamma med de bönder och
hästskojare, som under Selma Lagerlöfs barndom
varje »marknadsafton» färdades förbi
Mår-backa.
Pojken får känna på, att det ofta även
under sommarhalvåret kan vara kallt i de
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
