Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Uppsala som konststad. Av Torsten Bergmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsala som kon st stad
Gustaf Fängström. Från hamnen. Amsterdam. 1948.
men. Genom att fullfölja de båda linjerna,
färgens och den klara bildkonstruktionens,
har han kommit att närma sig den abstrakta
konsten. Hans måleri tycks just nu befinna
sig i ett betydelsefullt skede där det gäller
att förena de mer teoretiska och
intellektuella problemlösningarna med den
spontana koloristiska naturupplevelsen. Om
han lyckas med detta, att ge verklighetens
hela rikedom i en komposition som har den
abstrakta bildens konstruktiva hållbarhet
och dynamik vilket mycket tyder på att
han kommer att göra, har han tillfört den
svenska konsten något av självständigt
värde. Redan nu bör han räknas bland
dem som står i centrum för det aktuella
intresset, trots att han är så gott som
okänd utom i Uppsala och i Hudiksvall
där han tidigare bott några år.
De tre sistnämnda tillhör knappast
kategorin »bygdegenier» som är väl
omhändertagna av sin omgivning och har obegränsad
avsättning oberoende av kvaliteten. Den
uppländska eliten är att döma av den
jury-bedömda Upplandssalong som Upplands
konstförening anordnade hösten 1948
betydligt större och innehåller många mer
uppskattade konstnärer. Amatörmåleriet
breder ut sig i Uppsala som på alla andra
platser och det hade också i en viss
utsträckning givits plats på salongen. Vad
detta innebär i fråga om utsuddning av
viktiga gränser är uppenbart.
I Uppsala verkar också några goda
flyktingkonstnärer som inte gör något större
väsen av sig trots att de i flera fall för en
ganska hård kamp för sin existens. Det
räcker med att nämna den patetiska
gra-fikern Marija Induss från Lettland och
hennes man Janis Induss som målar på
ett sätt som kan påminna om de franska
impressionisterna men med en själslig oro
som spänningsskapande underlag.
Det händer alltså åtskilligt i Uppsala av
konstnärlig betydelse men icke på någon
gemensam front. Mellan de olika grupperna
finns få eller inga förbindelser. De som är
verksamma på ett håll kan vara helt
ovetande om vad som görs på ett annat.
Differentieringen inom konstlivet är en följd
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
