Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - En skandinav i motvind. Orvar Odd om tyskar, frihet och smör. Av Ture Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En skandinav i motvind
Förf. reagerade redan mot, att avhandlingen
var tryckt på främmande språk. Det kunde man
nu tolerera, men i så fall borde det hellre vara ett
»fjærmere» än svenskan, »der næsten maa ansees
for en Dialect af vort Sprog», Och så kommer ett
häftigt angrepp på författaren för hans tyskhat
och en del danskar angrips också för att de på
sistone har blivit så stora skandinaver, att de
tycks ha glömt att de är danskar. Det vore
»tvivlsomt, om Danmark hörer med til Skandinavien;
den skandinaviske Halvö var fra gammel Tid
en Betegnelse for Norge og Sverig». Vissa danskar
borde se upp, att de inte försvenskades. Det vore
nog gott och väl, att striderna i Nordell är slut,
men nu ville man »Venskab men ikke Fællesskab»,
och trycka på svenska — »dette er Noget som
enhver ærekjær Dansk med Stolthed maa
tilbagevise». Och till sist heter det om Orvar Odd,
att den stora massan danskar kommer att »med
Ovillie vende sig bort fra ham, som en politisk
Sværmer, en ultraliberal Gallo-Svensker — der
prædiker Hadets Evangelium mod vore germanske
Brödre», och när han vill »optræde som Culturens
selvbestillede Apostel», försäkras det, »att denne
netop i Tyskland har sin Rod og sit Sæde» och
att det är Danmarks historiska uppgift »at danne
et Overgangsled fra det germaniske
Central-Europa til Norden».
I ännu ett nummer, den 5 juni, fortsatte
Berlingske sitt angrepp på Orvar Odd för
hans antityskhet men nu också på hela hans
författarskap, som förklarades sakna allt
värde. En hans brevserie från Köpenhamn
till Aftonbladet — hans s. k. Kinesiska
bref — var också opassande, man uppgavs
i Sverige förundra sig över, »at Hr. Orvar
Odd kunde være saa vel optagen i
Köbenhavn, om hvis Indbyggere han idelig
beretter Uartigheder».
På dessa angrepp svarade Orvar Odd i
Fædrelandet den 6 juni med att han inom
kort ämnade utge sina Kinesiska bref i
bok, betitlad Hinsidan Sundet, vilket skulle
vara hans enda försvar på alla dylika
lömska beskyllningar, som dem den
Berlingskes insändare trott sig kunna på fri
hand utkasta hos allmänheten. Hinsidan
Sundet, Danska epistlar, kom också —
hos A. Bonnier 1846 — och är så lite någon
»Uartighed» mot Danmark, att man snarare
Karikatyr av Orvar Odd i Corsaren
1846.
får intrycket av vänskap till Danmarks
natur och folk, ja, förälskelse.
Detta var nu den ena konflikten med den
danska tyskvänligheten. Den andra kom i
omedelbart sammanhang och även den i
Berlingske. Den hade till bakgrund en
frisinnad folkfest i Egebæksvang strax
söder om Helsingör den 28 maj samma år
1846. Festen hölls för vad
Kjöbenhavns-posten den 23. 5. kallar
»Repræsentations-ideen, som endog af Regeringen selv i
Forordn, af 28de Mai 1831 blev betegnet
som Det der skulde ’före Folket Tidens
Oplysning imöde’». Orvar Odd har f. ö. i
1845 skrivit en, sedermera i Hinsidan
Sundet införd korrespondens om denna
majfest i Egebæksvang:
Det var i förra veckan en den vackraste
sommarmorgon, man kan önska sig, den 28de maj,
årsdagen af den danska ständerinstitutionen, och
en mängd köpenhamnare hade lockats ut att med
ångbåten Hamlet fara upp till Helsingör, i hvars
närhet en större folkfest årligen eger rum denna
dag. Sällskapet var för öfrigt särdeles blandadt
och man urskilde lätt tvenne partier, sådane, som
reste upp för att taga del i festen, och sådane,
hvilka blott ämnade åskåda densamma såsom en
kuriositet; det förra partiet utgjordes af ett antal
studenter, åtskilliga borgare, äfvensom nästan
hela den liberala fraktionen af hufvudstadens
tidningspress, det sednare kretsade sig kring en.
aristokratisk kärna af corps diplomatique,
parfymerade män med band i knapphålet och med
de snillrikaste verldsmannatankar i sina friserade
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
