Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjunde häftet
- Kalmaritisk kulturmiljö. Av Manne Hofrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manne Hofrén
marmiljö — den levande traditionen, det
historiska inslaget. Och man finner att det
gamla här inte är enbart museiobjekt eller
en sak att ta fram vid högtidliga och
patriotiska tillfällen, utan en realitet i dagens
eget liv.
Med slott och skansar, vallar,
fästningsmurar och stadsportar har Kalmar en
mycket martialisk uppsyn. Alla dessa
fortifikatoriska byggnadsverk stå som bärare av
minnena från stadens rikshistoriska och
krigshistoriska epok, medeltiden till
storhetstidens slut. När Kalmar med Karl XII
förlorade sin politiska roll begynte
1700-talets uppbyggande av näringslivet och när
fästningsportarna definitivt avlyftades i
början av 1800-talet kom stadens kulturella
glanstid. Men så hårda och dramatiska voro
upplevelserna under 1600-talet och tidigare,
att de ännu ha ett fast grepp om minnet
och förmå att skänka stadens invånare det
historiska sinnelag, som framstår som
någonting ganska typiskt för Kalmar.
Kalmar är främst Kalmarunionens stad.
Det ärofulla blad i dess historia, som skrevs
då staden blev sätet för de första verkliga
försöken att skapa ett politiskt enat
Norden, har åstadkommit en påtaglig och ännu
fullt förnimbar nordisk orientering åt
staden. Under förra seklet tog sig denna
uttryck bl. a. i den sällsynt varma och aktiva
uppslutningen kring skandinavismens
ideer, med historikern Volmar Sylvander
som centralgestalt och med de nordiska
studentfesterna i Rostads park som
glansfulla och av patriotisk poesi och vackra tal
fyllda höjdpunkter.
*
När man griper sig an att söka analysera
en svensk landsortsstad som kulturmiljö,
tror jag man inte bör försumma att granska
den lokala pressen, som väl bättre än något
annat förmår att ge en bild av vad som rör
sig i samhället och av vad som intresserar
dess medborgare. Gör man så beträffande
Kalmar kommer man ganska snart att slås
av en sak: den påfallande rikedomen på
historiskt eller kulturhistoriskt stoff i var
och en av de tre olikfärgade tidningarna.
Att lokalpressen verkligen ägnar en så pass
stor del av sitt ansträngda utrymme åt
historiska tillbakablickar eller notiser från
stads och landsbygd, måste betyda att detta
stoff har sin stora och trogna läsekrets —
annars skulle tidningarna förvisso icke
trycka sådant stoff en dag mer än
nödvändigt. Och går man tillbaka till
1800-talets kalmartidningar finner man samma
sak, de innehålla mycket lokal historia —
här föreligger följaktligen en fast tradition.
Men det är inte bara pressen, som ger oss
detta intryck av historiskt intresse. En
föreläsning med lokalhistoriskt ämne
behöver aldrig sakna publik och
»kalmarböcker» ha en strykande åtgång. Staden
äger en kalmarhistorisk sammanslutning,
som konsekvent nog anser sig fortplanta
det avdöda medeltida Christophergillets
traditioner — i ålderdomliga och
vördnadsvärda ordalag kallar det nutida
Krist-offergillet sina medlemmar till sedvanlig
»stemma och panket», hållen under värdiga
ceremonier och former allt under det att
stadens medeltida skyddspatron, Sankte
Christopher, i träskulptur blickar ner på
gillets »systrar och bröder». I årgång på
årgång fyller Gillet sin tryckta »Chroenica»
med värdefulla bidrag till stadens historia
och hävd.
Med bevarade skråtidsceremonier
sammanträder också stadens Fabriks- och
Hantverksförening i sitt gamla hus, och
sjöbefälets sammanslutningar sakna icke
en viss air från »Cofferdi-capitens
societe-tens» tider.
Söker man förklaringen till detta
påtagliga historiska intresse hos en ganska bred
publik kan man inte gärna komma till annat
resultat än att det bottnar i den
traditions-präglade miljön, som dominerar stadsbild
och mentalitet, och i de historiska öden,
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:12:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1949/0328.html
