- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
291

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Kalmaritisk kulturmiljö. Av Manne Hofrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kalmar i ti sk kultur mil j ö

Gamla biskopsgården (Stagneliushuset) vid Lilla torget, innanför
fästningsvallen, som skymtar till vänster. Residensets
ifioo-talsfior-tal synes längst till höger. Foto Winell.

som under många sekler ställde Kalmar i
brännpunkten för nordisk historia.
Kalmarbon har blivit van att tänka historiskt, och
Volmar Sylvanders på 60—8o-talen utgivna
nio band starka Kalmar slotts och stads
historia är hans heliga skrift. Kalmarbons
minnesgodhet är en levande detalj i stadens
kulturmiljö, man kan inte komma ifrån
detta faktum, även om mången skäms
däröver och hyser den falska tron att
traditionskärlek vittnar om svaghet och
ofruktbart drömmeri.

Söker man andra ingredienser i vad som
formar en stads aktuella kulturmentalitet
måste man för Kalmars vidkommande
stanna även inför stiftstraditionen, som i
stadsbilden främst dokumenterar sig i den
Tessinska domkyrkans tornsilhuett. Staden
är icke längre biskopssäte men denna tid
ligger inte längre tillbaka än att den lever

fast förankrad i folkmedvetandet — och
den lever dessutom i existensen av särskilda
Kalmar Nationer både i Uppsala och Lund.

Alla våra gamla klassiska stiftstäder ha
såsom kyrko- och lärdomscentraler i sin
bygd skapat sina speciella traditioner och
sin speciella färg. Detta gäller också om
Kalmar och dess stift. Myndiga stiftsherdar
ha suttit här som religionens och det
allmänna kulturlivets främjare — särskilt bör
nämnas den vittre och lärde gustavianen
M. G. Wallenstråhle. Under 1600-talet hade
här liksom i andra stiftsstäder skola och
gymnasium kommit till såsom centrum för
undervisning, forskning och kulturella
initiativ av skilda slag.

Det var kring 1600-talets akademiska
skikt, som kulturlivet blomstrade, en tid,
då borgerskapet i gemen utmärktes genom
en ganska hög grad av obildning — ett

291

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free