- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
361

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Arvers och hans sonett. Av Teddy Brunius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arvers och hans sonett

trogen pliktsjäl. Hon var en god hustru,
men hon bröt inte därför förbindelserna med
romantikerna. Hon uppehöll en brevväxling
framför allt med den elegante
andrahands-lyrikern Ulric Guttinguer. Han som så
många andra kommenterade Arvers’
sonett när den offentliggjordes i
diktsamlingen 1833. Det blev snart i den intima
kretsen uppenbart att Arvers avsåg Marie.
Arvers’ namn kom tack vare sonetten på
var mans tunga. Vid sidan om Chopin och
Lamartine hörde den till de stående
ingredienserna på damernas tebjudningar — inte
minst till Mérimées ilska, vilket framgår av
ett brev till Sainte-Beauve. Marie Nodier
kände säkert en hemlig glädje, när en och
annan kunde genomtränga Arvers’
förtegenhet och slutsatsen stod klar — att
Marie var hans kärlek, hans livs gåta och
hans själs hemlighet.

Marie Nodier gav själv ut en
diktsam-ting, »Le perce-neige», 1836 i vilken man
linner mycken välskriven vers, men
ingen-fing som kunnat göra henne odödlig.
Hennes odödlighet — om än anonym ■— har
Félix Arvers ombesörjt med sin sonett.

Som diktare levde Arvers bara den korta
stund han skrev sonetten. Hans flitiga
dramatiska författarskap har inte överlevt
honom. Han lade ner för mycken kraft på
sällskapslivet. Till hans bekantskapskrets
hörde för övrigt Alfred de Musset, som
dock var rätt kylslagen i sina omdömen
om Arvers. I Arvers såg Musset en
efter-sägare både som levnadskonstnär och som
diktare. Till en gemensam vän
improviserade Musset en gång dessa rader:

Cest moi qui suis 1’étoffe,
o, philosophe!
Et ton Arvers
n’est que 1’envers.

Måhända kände sig Arvers och Musset
som rivaler om Marie Nodier. Musset skrev
tre ryktbara sonetter till Marie. Hennes
make var inte särdeles trakterad då Marie
själv började dikta sonetter. Till Guttinguer

103

Marie Nodier.
Porträtt av Amaury Duval.

skrev hon att han visserligen inte var
svartsjuk, men han avskydde sonetter —
vilket säkerligen Musset och Arvers bidragit
till: »han skulle hellre se att jag riktade en dikt
på tjugofyra sånger till herrar Arvers eller
Musset än de fjorton olycksaliga verserna».

Guttinguer skyndade sig att i sonettform
få henne på bättre tankar då han skrev
följande dikt tillägnad »en dam vars make
inte tycker om sonetter»:

Comment ne pas aimer les sonnets, 6 Marie!
Cest le phenix portant, et bien mieux, c’est

1’amour.

Il est si caressant, si rapide, si court,

nous lui devons Pétrarque et sa Laure chérie:

C’est un flacon doré d’extrait de poésie,
qu’on peut porter sur soi, respirer tout le jour,
c’est du pius fin des dieux un malicieux tour,
pour faire deviner ce qu’il ne faut qu’on dis.

Ce pédant Despréaux croit 1’éléver aux cieux,
disant (1’instituteur!) dans ses vers de carëme:
Un sonnet sans défaut vaut seul un long poème.

Parbleu, je le crois bien! 1’éloge est curieux!
Mais je conçois, voyant ce qu’un sonnet peut faire,
que le poème soit ce qu’un mari préfère.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free