- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
381

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Bibelns värld och vår tid. Av Magnus Selling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bibelns värld och vår tid
Av M a gnus Selling

FTERSOM vårt folk i nära tusen år
oavbrutet stått under ett kristligt inflytande,
som i sin tur är en reflex av en
månghundraårig europeisk kulturtradition, vilken i talrika
schatteringar färgats av det bibliska
budskapet, vore det väl underligt, ifall Bibeln för
vår tids svenskar skulle ha blivit en oförstådd
bok. Risken att den bleve »en tillsluten bok»
är väl mindre. Även om både dagens
bestsellers och de folkligaste klassikerna räknas
med, är Bibeln fortfarande den i varje fall
ojämförligt mest spridda av alla böcker i
världen och hos oss. Därtill kommer, att
bibliska tankar och föreställningar »indirekt»
hålles aktuella: genom liturgiskt bruk vid
gudstjänsterna, i psalmer, hymner och sånger,
genom ordets förkunnelse och i
kristendomsundervisningen, genom uppbyggelseböcker
och likartade skrifter, i diktning och
bildkonst, ja, även i vårt svenska språk. Om en
jämförelse mellan Bibelns spridning och
personliga bruk i vårt land under forna tider och
i vår generation kunde göras, behövde den
nog inte utfalla till nutidens nackdel, — ifall
man nu betraktar situationen från den
synpunkten. Kontakten med Bibeln kan
näppeligen ha varit allmännare i något tidigare
släktled. Förankringen vid det bibliska
evangeliet kan däremot förr ha varit starkare och
dess auktoritet utåt i svenskt folkliv mera
obestridd.

*



Fullföljes dessa reflexioner, kan dock
följande tvenne frågor inte gärna undvikas:
Vilka möjligheter har vi att göra oss förtrogna
med Bibelns värld — trots det stora
tidsavståndet och allt, som följer därav? Och vilka
möjligheter har vår tids människor att
acceptera och förverkliga Bibelns religiösa budskap ?

Frågan om och i vad mån det är möjligt
för oss att vinna förtrogenhet med Bibelns
värld, är ju delvis en vetenskaplig
angelägenhet, som visserligen i teorien avgränsas från
frågan om våra möjligheter att personligen
omfatta Bibelns budskap, vilken ju är ett i
eminent mening praktiskt, personligt spörs-

mål. Att den senare frågan nära hänger
samman med den förra, är dock tydligt. Bibelns
budskap måste ju först fixeras, ställas in i
sitt tidshistoriska sammanhang och
klarläggas med hänsyn till sin ursprungliga innebörd,
innan det kan bli tal om att försöka avgöra,
under vilka betingelser det är möjligt att
acceptera det och praktiskt förverkliga det i
livsföringen. Å andra sidan har det givetvis
varit av avgörande betydelse för
utforskningen av Bibeln och dess värld, att Bibeln
varit och är vår religionsurkund, med vilken

vi på förhand är mer eller mindre förtrogna.
*



Alltsedan Bibeln blev den samlade
kristenhetens heliga urkund, har varje släktled inom
kristenheten blivit ställt inför liknande frågor
och mött analoga svårigheter. De tvenne
frågorna har ställts så många gånger förut: »Hur
gick det till? Vad kan vi tro?» Man hamnar
nog i en tanklös anakronism, ifall man hävdar,
att vår tids människor, när det gäller att förstå
och tillägna sig det urkristna budskapet, vore
sämre ställda och hade större svårigheter att
övervinna än tidigare generationer.
Svårigheterna nu må delvis vara av annan art.
Största hindret än måhända den
själsförfläckning och den sinnets barbarisering, som i vår
tid tycks ha högkonjunktur. Dylikt är dock
intet nytt, det är väl snarare barbariets former
och dimensioner, som växlar. Förflackningen
och brutaliseringen har fått så väldiga
tekniska medel och så stora ekonomiska resurser
till sitt förfogande, med enorma vinster i
utsikt. Barbariet har mer än kanske någonsin
blivit geschäft. Men oavsett detta, som är ett
hot mot all personlig kultur: kan det tänkas
ha varit lättare för en judisk lagklok på Jesu
tid att finna en rimlig mening i Kristi
evangelium än för en moraliskt självmedveten
människa i våra dagar? Eller kan det antagas,
att en filosofiskt bildad grek på Pauli tid
skulle haft större möjlighet att förstå talet
om Kristi kors än en vetenskapligt och
litterärt bildad humanist i vår tid?

381

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free