- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
384

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Bibelns värld och vår tid. Av Magnus Selling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Magnus

Selling

värld ocli dess budskap. På ett onekligen
sinnrikt sätt omtolkar Spinoza konsekvent de
bibliska tankarna, så att dessa skenbart ger
stöd åt hans egna filosofiska doktriner, vilket
inte hindrar, att hans bok befinnes innehålla
enstaka träffande detalj iakttagelser. Som jude
kunde ju Spinoza hebreiska och går till den
gammaltestamentliga grundtexten. Men de
slutsatser, han drar ur beläggen, är rent
filosofiska konstruktioner, vilket ger detta hans
verk en utpräglad anakronisk prägel.

Helt annorlunda går den engelske tänkaren
John Locke tillväga i sin likaledes berömda
avhandling »Reasonableness of Christianity»
av år 1665. Titeln har givit upphov till den
föreställningen, att hans skrift innehåller en
s. k. rationell förnuftsreligion. Därav finner
man emellertid föga spår. Tvärtom har man
anledning förvåna sig över att den frejdade
kritiske empiristen här framträder som —
bibeltroende kristen. Sin framställning samlar
han nämligen kring temat, att Bibelns ärende
är »det glada budskapet om Jesus såsom
Messias», vilket han enligt Locke visar sig
vara genom sin försoningsgärning.

Man är berättigad påstå, att när
upplysningen strävar att omtolka kristendomen till
eller ersätta den med en allmän
förnuftsreligion, strider detta i stort sett mot Lockes
avsikter som bibeltolkare.

Gemensamt för Spinozas och Lockes
bibeltolkningar, hur olika de än ter sig, är det
rationalistiska draget. Bibeln betraktas som
en systematiskt ordnad samling av doktriner,
som i stort sett ligger på samma plan, så att
det räcker att anföra ett isolerat bibelställe
för att bestyrka ett påstående. En doktrinär
biblicism var väl utmärkande för så gott som
all representativ bibeltolkning under denna
tid. Luther var ett enastående undantag, låt
vara att den tendensen ibland framträder
även hos honom.

Det epokgörande nya hos Herder är
framför allt, att han betraktar Bibeln som skön
litteratur och tar hänsyn till de bibliska
skrifternas litterära och tidshistoriska
individualitet. Hos »de bildade bland religionens
för-aktare», slog denna idé ned nästan som en
uppenbarelse, och Bibeln fick med ens en
helt annan plats i deras medvetande.

Tidigare än Herder hade den engelske
biskopen Robert Lowth, som även Herder
åberopar, trätt in för den hebreiska poesiens höga
skönhetsvärden. Betecknande är, att när
Johan Adam Tingstadius här i Sverige söker

tillämpa Lowths och Herders idéer, får tans
alster i Stockholms-Posten 1790 det mest
entusiastiska mottagande:

»Det är utan tvivel genom ett så skickligt
bemödande som vår Bibel mer och mer
återvinner ett anseende som den bör äga . . . Huru
ofta läser man icke andra Skalder och ropar:
Gudomligt! Man läser ett stycke i Skriften
och — ler: man finner där blott förvillelse eller
låghet . . . Då man icke lärer kunna bestrida
att det är under en sådan vanhävd som den
Heliga Skrift nedstigit ofta till våra dagars
lättsinniga förakt, är utan tvivel ingen med
varmt hjärta för religionen, som icke med
fägnad emottager arbeten av närvarande
beskaffenhet, varigenom denna bok, som
även en så kallad fritänkare trott sig böra
hedra med namn av den Första bland alla
Böcker, återställes från det orimliga, som är
stötande, till det höga, som hänrycker; ifrån
det låga, som man beler, till det enfaldiga,
som man älskar».

Må vara, att den övervägande litterära
synpunkten bör kompletteras med andra, man
måste dock medge, att det betydde ett stort
framsteg i bibeltolkningens historia, när den
insikten ställdes i förgrunden, att Bibeln är
ett litterärt verk med poetiska kvaliteter. Ett
dylikt betraktelsesätt tränger långt djupare
än det övervägande rationellt-doktrinära.
Karl Holl framhåller, att Luthers framgång
som bibeltolkare ej minst berodde på att han
var diktare . . .

*



Att den nutida bibelforskningens
huvudresultat framlägges för allmänheten, kan inte
vara annat än till gagn för tankeutbytet i
dessa frågor. De exegetiska avhandlingarna
är dock ofta svåråtkomliga och nästan alltid
svårtillgängliga för den som icke är fackman.
Nu har emellertid ett antal nordiska exegeter
med Ivan Engnell och Anton Fridrichsen i
spetsen börjat utge en encyklopedi, »Svenskt
bibliskt uppslagsverk», där både kraven på
historisk-filologisk upplysning och på
fördjupning i Bibelns religiösa budskap är
synnerligen väl tillgodosedda. Det är inte för
mycket sagt, att detta ganska brett upplagde
verk bildar epok i den svenska
bibelforskningens historia.

På senare tid har onekligen en märkbar
nyorientering skett inom bibelforskningen, en
nygestaltning som visserligen helt sker på den
moderna kritiska vetenskapens grund, men

384

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free