- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
410

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Hallands kulturella förutsättningar. Av Albert Sandklef

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Albert Sandklef

land, att han är läst och beundrad och
älskad.

Jag vill inte påstå att detta bara är
lokalpatriotism. Det är ett behov att fördjupa
den kännedom om det egna, om sig själv,
som fick en stark stöt genom August
Bondeson. Och här har jag särskilt uppehållit mig
vid de sidor av Fredrik Ströms rika
författarskap som mera ingående beröra
Halland.

Py Sörman var »vår» författarinna par
preference ett slag. Hon skrev några starkt
lokalfärgade romaner, och hon var mycket
läst och livligt kommenterad i Halland.

Albert Olsson är född i Skåne, men han
har så levt sig in i Halland, där han sedan
länge verkar, att han väl t. o. m. själv
betraktar sig som hallänning. Hans mäktiga
bondeepos om bonden Töre Gudmarson,
ett verk i tre stora delar har nått ut bland
de breda lagren i Halland — om uttrycket
tillåtes. Som spirituell talare och föreläsare,
som uppskattad författare har Albert
Olsson under det senaste årtiondet alltmer
befäst sitt goda namn och rykte i Halland.

Det religiösa livet i Halland är ett
omfångsrikt kapitel. Vi veta alla att den
riktning inom svenskt kyrkoliv som fått namn
efter den stränge predikaren Henrik
Schartau i alldeles särskild grad slagit rot i
Västsverige. Det är Göteborgs stift, kanske
främst Bohuslän, men också Halland, i
varje fall de norra delarna, som framför
andra betraktas såsom schartauanska. Och
detta med all rätt. Denna fromhetsriktning
har fått mycken kritik för sin
ofördragsamhet, sin självgodhet, sin livsfientliga
inställning. Och visst är mycket i den kritiken
berättigat, men vi få inte heller glömma
bort vad det betytt för detta folk att ta
religionen på allvar. Det rättframt
hederliga och en absolut förtröstan på Gud är ett
betydande värde att sätta upp bland
tillgångarna.

Gustaf Ullman upplevde schartaunis-

men i dess hårdaste form i sitt hem, där
fadern, prosten Magnus Ullman i Varberg
regerade så, att alla sönerna skrämdes bort
ifrån den västsvenska kyrkofromheten.
Gustaf Ullman har i berättelsesamlingen
Präster givit oss en skrämmande bild av
präster, som i andligt högmod givit prov på
självgod ofördragsamhet. Han berättade
en gång för mig om en av sina
barndomsvänner, som i grunden var djupt religiös,
och som hela sitt liv sökte förverkliga
kristendomen, men som genom tvånget att
under barndomen varje sön- och helgdag
nödgas höra prosten Ullmans hårda
predikningar fick en sådan avsky för kyrkan, att
han som vuxen aldrig kunde förmås att
bevista en gudstjänst. Gustaf Ullman hade
ämnat skriva en roman om denne man, men
hänsyn till vännens önskemål hindrade
honom.

I ett annat avseende har Gustaf Ullman
blivit läst och älskad i Halland. Den veke
lyrikern, som i en rad diktsamlingar
besjungit den sträva kustens upphöjda
skönhet, den idoga kustbefolkningens enkla
storhet, vårens och sälghängenas skira ljus,
sjöfåglarnas flykt över vattnen och
stjärnorna över havet — han läses än i dag.
Fastän det snart är femtio år sen hans första
diktsamling kom ut.

Kanske är halmstadsonen Fredrik
Vetterlund större som skald, men han är mer
abstrakt, mer akademisk, och han har därför
inte nått ut till folket som skaldebrodern
från prostgården i Varberg.

Folkmusiken i Halland, sådan den äldre
generationen ännu minns den, och sådan
Nils Andersson för snart tjugo år sen
presenterade den i det stora samlingsverket
Svenska låtar, är mestadels av ett ljust och
öppet kynne. August Bondeson, Johannes
Erlanson, Fritz Brogren—nej, det blir bara
en uppräkning av namn, och det ger ändå
ingenting utan noter, kanske inte ens utan
att låtarna spelas upp på det gamla riktiga

410

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free