Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Hallands kulturella förutsättningar. Av Albert Sandklef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallands kulturella förutsättningar
erinras om torgfontäner och andra
skulpturer för offentliga platsers prydande.
Milles’ Europa och tjuren på Halmstads
torg skall självfallet dragas fram som
nummer ett. Därpå få vi kanske ta Bror
Marklunds Badande ungdom på Varbergs torg.
Sen ha vi brunnar både i Falkenberg och
Laholm, och i Varberg finna vi i parken
nära järnvägen Erie Nilssons Kyrkfolk och
nere vid havet Nanna Ullmans unge man
med spänd uppmärksamhet lyssnande till
havets sång — en skulptur till minne av
Gustaf Ullman.
Intresset för konst är påtagligt i Halland.
Humanistiska förbundet har
lokalavdelningar i Halmstad och Varberg.
Verksamheten är numera helt inriktad på
anordnandet av föreläsningar i humanistiska
ämnen med framstående forskare som talare.
Det är känt att Humanistiska förbundets
avdelningar i Stockholm, Göteborg och
universitetsstäderna äro relativt små, och
att de föra en mindre uppmärksammad
tillvaro än lokalföreningarna ute i landsorten.
Vilket är naturligt men kanske bör
framhållas i sammanhanget. Genom dessa
föreningar knytas kontakter mellan forskarna
och de kulturellt mest intresserade i
landsorten, kontakter som säkert äro av mycket
stor betydelse som stimulans för
kulturlivet .— Det vore intressant att undersöka
vilka humanistiska ämnen som
företrädesvis behandlas vid föreläsningarna inom Hu-
manistiska förbundets lokalföreningar. Att
historien, konsthistorien och de filologiska
vetenskaperna hålla tämligen jämna steg,
åtminstone i Varberg, kan intygas.
Halland har två museer av sådan
storleksordning att båda tilldelats samma
statsbidrag. Det är enda fallet i landet, och det
får väl anses vittna om ett starkt
kulturhistoriskt intresse i provinsen. Dessa museer
ha delat upp verksamheten så, att Halmstad
huvudsakligen ägnar sig åt arkeologi och
konst, medan Varberg huvudsakligen ägnar
sig åt folkkulturen. Båda ha därför hela
Halland till verksamhetsområde. Varbergs
Museum besöktes 1948 av i runt tal 20 000
personer, varav 5 000 skolbarn. Dessa siffror
anföras endast för att antyda, att museernas
verksamhet når långt ut bland folket.
Hallands Folkbildningsförbund, ABF och
alla andra folkbildningsorganisationer har
jag med avsikt gått förbi. Inte därför att
dessa organisationers verksamhet skulle
sakna betydelse, utan därför att denna
verksamhet faller utanför ramen för vad jag
velat ha fram. Många kulturarbetare, trägna
arbetare i vingården, har jag alltså gått
förbi med kall beräkning. De äro förtjänta av
sitt eget kapitel, men här har jag egentligen
velat ge en uppfattning om Hallands
kulturella kapital, vårt utgångsläge — som jag
ser det — för kulturprovinsen Halland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
