Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Två dikter. Av Solveig von Schoultz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ DIKTER
Av SOLVEIG VON SCHOULTZ
Jordens röst
Ett säger jag eder:
intet ger jag er av mig själv
så länge ni hugger med era huvuden i vinden
och sliter i era kronblad och sträcker er bort,
så länge ni leker upprorsfacklor.
Må eder rot i kramp förgå.
Men kommer dagen att ni vill
då skall jag öppna för er min avsikts mull.
Intill den dagen att ni vill
vet ni ännu inget om min kraft.
Stillna ur er bladstorm
och lyssna i er bladhud, se:
en klarhet lik en juni
rundar sig som en genomskinlig hand,
blott i den handen Trofast
når ni er fulla sträckning, er vilande längd.
Ja först när ni litar till min avsikt
mödar sig era blad till det möjligas gräns;
blad vars skimmer ni ej känner.
Deras bredd ligger ännu förborgad i min ro.
Era rothår skall darra av sin häpnad
och tränga längre och fuktas av ett nytt.
Spräng i mig pelare av tillit
och jag skall upprätta eder ur mitt djup.
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
