Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Överdimensionerad kretsteater. Återblick på fem år med Malmö Stadsteater. Av Erwin Leiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Överdimensionerad kretsteater
sågs i genomsnitt av i 458 personer per kväll,
vilket motsvarar en besöksfrekvens av 89,3
procent. Greven av Luxemburg kom upp i en
besöksfrekvens av 92,5 procent, med ett
genomsnitt av i 510 personer per föreställning
på 37 gånger. Den spanska José
Greco-balet-tens gästspel samlade i genomsnitt 1 080
personer per föreställning under tiden 13—22
maj 1949, när vårvädret redan börjat
konkurrera med teaterintresset. Stadsteatern har
blivit en kretsteater för hela Skåne.
Teaterbussar svarar för kontakten med provinsen,
och teatern turnerar också i landsorten. En
tredjedel av teaterpubliken torde tillhöra
provinsen.
I själva verket kan dock teaterns
överdrivna dimensioner inte illustreras bättre än
med dessa siffror. De ovan nämnda
uppgifterna om Gustav Vasa och Carmen
motsvarar utsålda hus på Dramaten och Operan, men
i Malmö är besöksfrekvensen endast 65,9
procent (på Gustav Vasa) respektive 73,9
procent (på Carmen). Siffrorna för den
dramatiska repertoaren är i och för sig
imponerande, men »dåliga» i proportion till
teaterns dimensioner. Shaws Sankta Johanna
gavs endast 15 gånger därför att pjäsen gick
dåligt. Den sågs likväl av 9 839 personer,
656 i medeltal per föreställning, siffror som
en annan teater hade varit stolt över. Hamlet
gavs 19 gånger för sammanlagt 16 334
personer, vilket motsvarar 860 i medeltal per
föreställning men en besöksfrekvens på bara
52,7 procent. Från det andra spelåret, som
är teaterns ekonomiskt sett hittills sämsta
trots att medeltalet per föreställning var 943,
har man flera av sina värdefullaste
teaterminnen. Det var den dramatiska ensemblens
intressantaste säsong med Markurells i
Wad-köping, Hamlet, Sankta Johanna och
Tolvskillingsoperan. Sandro Malmquist, som själv
iscensatt dessa fyra föreställningar, följde
här en målmedveten konstnärlig linje som
ledde till brytningar därför att teaterns
dimensioner krävde ett ännu starkare
publikunderlag för ambitioner av detta slag.
Balansen mellan den dramatiska och
lyriska avdelningen är fortfarande det svåraste
av alla problem. Under teaterns första
arbetsår, 1944—1945, svarade den dramatiska
ensemblen för 107 föreställningar och den
lyriska för 129. Det året spelade man även
operett på Intima teatern, där Kollos Tre små
flickor gick 33 gånger. Ett av stora scenens
dramatiska program var av lättare kaliber,
Jorden runt på åttio dagar, som gavs 43
gånger. Under spelåret 1945—1946 spelades
endast tre operetter men fem dramatiska
program, den lyriska avdelningen lade beslag
på 129 spelkvällar och den dramatiska på 80.
Det året sjönk besöksfrekvensen på stora
scenen till 59,3 procent. Året därpå steg den
till 73,8 procent, men då spelades bara tre
dramatiska program. Så tuktas en argbigga,
Ett drömspel och Två skälmar i paradiset på
sammanlagt 77 spelkvällar, medan den
lyriska ensemblen med en opera och fyra
operetter disponerade 159 aftnar. Operan, Eugen
Onegin, gavs endast fem gånger så att
operetten tog upp nära två tredjedelar av
säsongen. Under spelåret 1947—1948 sökte
den nye teaterchefen Stig Torsslow lösa
problemet genom att höja den lyriska
avdelningens standard. Endast två operetter,
Tiggarstudenten och Czardasfurstinnan, sattes
på repertoaren, f. ö. gav man Carmen 32 gånger
och säsongen avslutades — om man bortser
från komedin Född i går, som den 1 maj
flyttades från Södra teatern till stora scenen —•
med ett förnämligt balett- och operaprogram,
som gick 23 gånger. Fördelningen på dramatik,
operett och balett-opera blir då, om man inte
räknar med Född i går, som gavs 15 gånger:
58 dramatiska föreställningar, 103
operettaftnar och 55 balett- och operaaftnar. Det
året representerades Strindberg och
Shakespeare på stora scenen av Lycko-Pers resa
respektive Köpmannen i Venedig, medan den
dramatiska verksamheten på Intiman
intensifierades. Proportionerna under det senaste
verksamhetsåret är följande: 93 dramatiska
föreställningar, 127 operettaftnar, 50
balett-och operaaftnar. Den konstnärliga balans
som genom denna kompromisslösning vunnits
mellan den lyriska och dramatiska
avdelningen, har även bidragit till en kraftig ökning av
statsanslaget. Om stadsteatern emellertid
skall kunna fylla sin uppgift som kretsteater
på ett tillfredsställande sätt, måste
statsunderstödet ytterligare höjas. Stadsteaterns
verksamhetsområde är stort, under det
senaste arbetsåret gavs sammanlagt 732
föreställningar, även den alltsedan teaterns start
intensiva skolteaterverksamheten har ökat,
och den enda seen Malmö Stadsteater kan
jämföras med är Det Kongelige Teater i
Köpenhamn, som ju också håller sig både
med en dramatisk och lyrisk ensemble jämte
balett, kör och orkester. Det Kongelige Teater
kan dock räkna med ett betydligt starkare
437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
