Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Samlade dikter. Av T. E. Hulme. I svensk tolkning av Teddy Brunius - Omvändelse - Mannen i mastkorgen - Susan Ann och odödlighet - Solnedgång i staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omvändelse
Lätt om hjärtat gick jag i dungen i dalen
i hyacinternas tid
tills skönhet som en parfymerad duk
slogs över, kvävde mig. Fjättrad
orörlig i andnöd
av ljuvlighet som är sin egen eunuck.
Nu är jag på väg till den sista floden
nesligt i en säck utan ett ljud
som en pipande turk slängs i Bosporen.
Mannen i mastkorgen
Sällsam tycks mig vinden som far
kring masttoppen denna ensliga natt under skyn.
Kanske är det havet som visslar — låtsas glad,
döljer sin rädsla
likt en grabb från byn
som rysande drar över kyrkogården åstad.
Sus an Ann och odödlighet
Hennes huvud ner
stirrande på jorden klipskt till slut
som kaninen på vesslan
tills jord blev himmel,
himmel som var grön
med bruna moln som drog förbi
som kastanjeblad över jorden.
Solnedgång i staden
Tjusande, jordförförisk och kokett
är solnedgången som gör sig till
i slutet av gatorna mot väst.
En plötslig blossande sky
ger fotgängaren sällsamt besvär
med syner — så ovanliga för gatorna — av Cythere
eller av Lady Castlemaines släta hy . . .
Ett upptåg i karmosin
är himlens svällande gloria,
skyarnas självsvåld
svängande sitt röda släp
över de skamfilade hustaken
vid den tid då folk går hem
— en fåfäng piga som sölar fast hon borde gå . . .
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
