Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Tre dikter. Av Eugen Wretholm - Vers i storm - Något som ej - Björkvit mildhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE DIKTER
Av EUGEN WRETHOLM
Vers i storm
i
Stormen samlar ej sina tankar
mannen med lie i försommarljus
jag vet ej varför
men kvinnor och träd,
alltid en insekt på rygg.
Syrenernas lik är så vackra
när natten blandar sitt ljus av vitt
och en oböjlig ensamhet.
II
Stormens dialog med ditt hjärta,
bilden av björken som böjes,
sviktar
långsamt reser sin stam,
något kämpande bräckligt.
Men det är en mening att susa
i de jagade trädens kör
för en droppe av sol i storm
eller kanske
bara för storm.
Något som ej
Något som ej kommer åter
vilar i kölvattnets blommor
hörs som musik över vatten
är som ett nattfly, en dimma
overkligt ogripbart
så bär du din avgrund.
Bj ö r k v i t mildhet
Björkvit mildhet efter åska,
hönsidyll, en mörkröd kam
mot fuktigt gräs
ord och dofter
skugglösa rena,
tungt föll ett vallmoblad.
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
