Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Teknikens skuldkonto. Av Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknikens skuldkonto
verkningen av klart glas ju betytt än mera —
både linser och kemiskt hållbara retorter äro
här bevis. Långt betydelsefullare för
livsföringen har uret blivit; den strävan efter
exakta tidsuppgifter, som utmärker modernt
liv, fick här en mäktig bundsförvant.
Hindrande för varje försök att övervinna det
»eotekniska» stadiet voro emellertid
skråförfattningarna, och karakteristiskt är, att
nyheter som glas och ur just föllo utanför dessa.
Den harmoni, som väl i allmänhet utmärkte
hantverkets första stadium, stördes av själva
framstegen och har sedan aldrig återvunnits.
Mumford vill visa vägen dit igen, ej genom att
uppgiva teknikens vinster utan genom att
fullständiga dem.
Själva behovsskalan har förvridits av
maskinkulturen. Revidera den efter den
mänskliga naturens spontana fordringar! Det finns
ju en mängd förmåner, såsom frisk luft, frihet
från buller och föroreningar, vackra
omgivningar m. m., som svårligen kunna värderas
i penningar, då ju priset ej noteras på någon
marknad. Men ju allmännare deras värde
erkännes, desto tydligare blir det, att från
maskinkulturens vinster måste avräknas
förlusten av dylika förmåner. På många sätt har
samhället sökt värja sig med lagstiftning och
socialpolitik. Men mot den gradvisa
omdaningen av livsuppfattningen har man stått
värnlös. Länge märkte man den ej ens.
Mumford underkänner radikalt värdet av
maskinprodukter, så fort värden, enligt hans
kategoriska mening av långt högre art, hotas.
Prisbildningen är en fråga, som han helt
enkelt förbigår, och däri ligger utan tvivel en
svaghet. Att »profiten», som för honom är
enbart av ondo, har något att göra med ärligt
arbete för allmänt väl, tycks ej falla honom in.
Ty när han klandrar kapitalisterna, som hellre
producera vinstgivande exportvaror än bygga
sunda arbetarbostäder, ligger ju systemets fel
ej hos maskinerna utan hos de handlande
personerna, i den låga lönenivån, vars orsaker han
borde ha analyserat, och i arbetarnas egen
orationella efterfrågan även när deras lön
tillåter goda t. ex. bostäder. Detta sista,
konsumentens felaktiga underskattning av
livsviktiga behov och överskattning av stundens
nöjen och reklamens lockelser, beaktas för
övrigt sällan eller aldrig i den
nationalekonomiska litteraturen. Reklam och
modeväxlingar locka efterfrågan åt fel håll, spränger
all sund ekonomi och gör massornas
hushållning onödigt tokig och brokig.
Huru mycket skada har ej den moderna
reklamen gjort med sitt ensidiga vädjande
till den mest närliggande och onödigt dyrbara
konsumtionen på bekostnad av bostäder och
den uppväxande generationens omvårdnad?
Reklamens massuggestion hindrar ett
verkligt fritt val och sänker således möjligheten att
tillfredsställa de spontana och legitima
behoven. Massproduktion och reklam höra ihop.
Båda äro organ för maskinväldet.
Maskinen är ambivalent. Den sparar
mänsklig energi men kräver genom sin stimulans
sådan i en omfattning, som lätt gör vinsten
illusorisk. Den underlättar kommunikationer,
men tvingar oss att begagna dem. Telefonen
blir en börda, spårvägar och järnvägar ett
tvång att färdas däri på sträckor, som ständigt
bli längre och mera krävande. I arbetet
bestämma maskinerna en obönhörlig rytm. De
syfta till bekvämlighet, men skapa jäkt. Kosta
de ej mera än de smaka? Frågan är onödig, ty
maskinkulturen låter sig ej hejdas.
Och de hygieniska vådor, som inom många
industrier redan tidigt voro av fruktansvärd
art, förblevo länge obeaktade. Att uppfinnarna
av tekniska nyheter i det längsta
bagatelliserade olägenheterna, ligger i sakens natur.
Och arbetarskyddslagstiftningen, som hos oss
utarbetats rätt omsorgsfullt och detaljerat
för arbetarnas del, har föga tagit hänsyn till
befolkningen i grannskapet eller på något
avstånd. Uppfinnarna upptäckte ej att
maskinerna omskapade både levnadssätt och
livsuppfattning. Parallellt med maskinernas
triumf gick vad man kallat andens
abdikation, ett uppgivande av vila, självständighet
och inre liv, förutsättningar för
personlighetens utveckling hos stora befolkningslager
Man kan svårligen påstå, att samhället
hos oss med full framgång satt sig till motvärn
mot maskinkulturens skadeverkningar. I
spridda lagar och författningar träffar man
visserligen en del bestämmelser i sådant syfte,
men ännu saknas allmänna moderna
hygieniska anvisningar rörande arbetslokalernas
anordnande och användande. Ett
kommittébetänkande i ämnet (S. O. U. 1937: 31)
efterlyser särskilt generella föreskrifter om
eld-och explosionsfara, belysning, ventilation.
Något har väl gjorts, men mycket återstår.
Ehuru flera yrkessjukdomar föranlett
skyddsåtgärder, har t. ex. det buller, som ofta utgör
en plåga för grannskapet till stora industrier,
ej tillräckligt beaktats.
Enligt hälsovårdsstadgan skall boningsrum
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
