Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Två dikter. Av Elvin Enqvist - Hovnarrens ballad - Jag sökte dig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ DIKTER
Av ELVIN ENQVIST
Hovnarrens ballad
Först då drömmens fåglar frusit
och av snö i vågor täckts
och min glitterspegel brutits
till ett stoft som bränts och släckts
skall ett horn från vintermyren
kalla mig till aftongång.
Jag har hört den gyllne klangen
eka ut en majblå dag
för att hastigt fladdra undan
och dö bort, förströdd och svag
som ett sus från sköra lutor
vid en hög, förstämd ballad.
Mellan frusna vattenliljor
på en väg som frosten lagt
skall jag söka mig förveten
mot en gömd och hemlig trakt,
bortom tid och svarta granar
bortom sorg och bleka rum.
Fången än i lövens oro,
gräsets garn och vindens nät
tjänar jag i narrens kläder
hos ett störtat majestät,
som begär min stumma dyrkan
och min sång för sångens skull.
Men då drömmens fåglar frusit,
så som sand och stenar spått
skall han dö för mina händer
och jag fly från tron och slott
ut i skräck mot vintermyren
där ett horn kring bergen går.
Jag sökte dig
Med skygga steg i ögontröst och timjan,
bland vita glim, johannesört och vädd
jag sökte dig när kvällen föll förtegen
och sorgen stod i lönnens valv förklädd.
Men tom gled stigen över brända kullar
och röda ängar med förskrämda får
tills rymden släckte sina molnlegender
och skuggan gömde dina sista spår.
424
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
