Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Seklens kultur i norskt landskap. III. Nordland. Av Jöran Mjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S e k l e n s kultur i
sjöstaden Bergen, vars köpmän hänsynslöst
plundrade nordlänningarna. Det har alltid
varit Bergen, aldrig det nordligare
Trondheim, som varit det närmaste målet för
folkets utfärdslängtan, något som
illustreras i den friska julvisa som Jonas Lie
citerar i Tremasteren Fremtiden. En av
stroferna lyder:
Friskt nu blåser det bergensbør,
kjære min mann, vet du veien sør?
Jekten din du styre fra skjær til skjær,
så har du leden, hvor grunnest er,
hold dig, så vinden står akterfra,
så kan du mist ei av leden ta!
I samma roman illustreras också en annan
form av handel och samfärdsel: lapparna,
eller samerna, som de också kallas i
Nordnorge, kommer på sommaren över fjällen
från Sverige för att beta sina renar i
strandgräset, sälja kött och hudar och göra
uppköp. Samerna är Norges nationella
minoritet som kämpar för att hävda sitt språk och
sin egenart. Jonas Lie berättar i sin roman
mycket om lapparnas levnadssätt, deras
religion och deras förhållande till den
bofasta befolkningen. De hyser i allmänhet ett
starkt agg till norrmännen, sade Björnson
på sin tid i En ny feriefart, och tillade, att
i deras sagor om den onde denne alltid
är klädd som norrman! Petter Dass
berättar om deras trolldom, suckar över
att han och andra präster inte kan lapska
lika bra som norska och danska och
förundrar sig över att en lapp kan förtrolla
en människa och en annan kan ta bort
trolldomen:
Nu maatte man spørge: hvor giøres det godt,
At Satan med Satanam øver sin Spot?
Kand Dievel en Dievel uddrive?
Bredvid Tremasteren Fremtiden med
dess interskandinaviska miljö — som hos
Högberg och Falkberget — med dess
fängslande breda folklivsskildring, dess
intressanta psykologi och spännande intrig är
ett annat litterärt huvudverk om Finn-
norskt landskap
Nordlandsjakt, förr vanlig typ i
N ordnorge.
marken särskilt värt att nämna: Nordahl
Griegs diktsamling Norge i våre hjerter,
där nära hälften av dikterna har motiv
från Norges nordligaste län. Nordahl Grieg
hade sommaren 1923 förälskat sig i
Finnmarken, och han kom tillbaka dit tid efter
annan, sista gången senhösten 1939, då han
gjorde beredskapstjänst vid Alta bataljon.
Norge i våre hjerter, som fick rykte om sig
att vara chauvinistisk, handlar i grunden
om något så ochauvinistiskt som erövringen
av det egna landet med arbetet som medel,
i hård strid med elementen. Där är dikten
om arbetarna, som röjer väg i vildmarken,
om brevbäraren, som kämpar sig fram med
sina budskap genom snöstormen, om
kvinnan som föder sitt barn i fiskebåten, när
hon i makens frånvaro gått ut att ta upp
garnen för att få fisk åt sina hungrande barn
och om prästen, som blir sjösjuk på vägen
till en döende och kommer för sent. Här
susar de jojkande lapparna förbi i sina
pulkor, här flyger lasson ut för att fånga en
ren i hjorden, här skrapar renklo ven fram
den blågröna laven under snön och blottar
459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
