- Project Runeberg -  Festskrift med anledning av Örebro stadsbiblioteks 75-årsjubileum 1862-1937 /
8

(1937) [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundra års bibliotekskrönika från Örebro, av Henning Wieslander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom dess inledande på nya — allt i avsikt att befordra trevnad
och välstånd bland de arbetande klasserna och i synnerhet
allmogen.»

Det är betecknande för den tidens folkbildningsarbete, att
det så gott som helt vänder sig till allmogen. »Sällskapet för
nyttiga kunskapers spridande . . .» fick också snart en avläggare
i landsorten. 1835 bildades nämligen »Föreningen till spridande
av nyttig folkläsning inom Karlstads stift», genom vars initiativ
en hel rad folkliga bibliotek upprättades inom stiftet.

Till Karlstads stift hör ju även ett stycke av Örebro län,
nämligen Karlskoga bergslag, och den livliga
sockenbiblioteksverksamheten i Värmland har helt visst påverkat även grannlänet.
En del sockenbibliotek synas ha tillkommit mycket tidigt, några
långt före Örebro stadsbibliotek. Dit höra utom Karlskoga,
bl. a. även sockenbiblioteken i Kumla, Fellingsbro, Götlunda,
Hällefors, Ramundeboda, Stora Mellösa och Grythyttan.

Dessa bibliotek voro kommunalt understödda och hade till
uppgift att tillgodose läslusten på landsbygden, att sprida
upplysning och kunskap och att höja intresset för den allmänna
bildningen — efter det nyssnämnda sällskapets nyss citerade
program.

Men hur var det i städerna? Spriddes de nyttiga kunskaperna
även där? »Läsning för folket» riktar sig otvivelaktigt mera
till landsortens befolkning än städernas, även om dessa på
1830-talet helt säkert kunde uppvisa betydligt flera lantliga
glädjeämnen än nu. Även om många stadsbor hade både åker och äng
och kalvar och kor, så får man nog anta, att uppsatser som »Om
skogsskötseln», »Om svenska jordens avkastning», »Upplysning
om blodigelns fångst, behandling under transporter m. m. till
befrämjande af en mera widsträckt och lönande handel med
denna wara», »Några orcl om drankfodring», »Några ord om Föls

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:13:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/orebib75/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free