- Project Runeberg -  Festskrift med anledning av Örebro stadsbiblioteks 75-årsjubileum 1862-1937 /
9

(1937) [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundra års bibliotekskrönika från Örebro, av Henning Wieslander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

behandling», valda ur första årgången av tidskriften, i första
hand vända sig till det riktiga landet. Sällskapets något senare
uttalade biblioteksprogram och det sätt varpå detta
förverkligades särskilt i Värmland, d. v. s. genom inrättandet av
sockenbibliotek, bekräftar detta antagande.

T städerna löste man sin läsfråga på annat sätt, nämligen dels
genom stiftandet av s. k. läsesällskap, dels genom att privata
lånbibliotek inrättades. Varken läsesällskapens eller
lånbibliotekens historia är skriven och det är möjligt, att den icke skulle
bli vare sig spännande eller särskilt givande, men den belyser
på ett högst intresseväckande sätt en ny sida av vardagslivet
för hundra år sedan.

Enligt Carlander skulle det ha varit den kände boktryckaren
Lars Salwius som i mitten av 1700-talet inrättade det första
svenska lånbiblioteket, vilket emellertid efter hans död 1773
skingrades. I Stockholm inrättades sedermera en mängd sådana
bibliotek, vilka mot en viss avgift lånade ut böcker av olika
slag. Till låntagarnas gagn tillhandahölls i allmänhet tryckta
kataloger över de böcker som stodo till buds. Det var
naturligtvis ej samma folkbildningsideal, som besjälade grundarna av
»Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande», som föranledde
upprättandet av lånbiblioteken. De voro helt enkelt
affärsföretag, ofta förenade med en boklåda. Några av dem växte ut till
ansenliga företag, som blomstrade långt in på 1900-talet. Det
Kjellmanska lånbiblioteket räknade t. ex. vid sekelskiftet c:a
45,000 volymer,1) och många hade dessförinnan haft verkliga
glansdagar.

Även i landsorten inrättades tidigt, naturligtvis efter mönster
från Stockholm, lånbibliotek i allt flera städer. »Numera», skriver

Se vidare Lundin, Nya Stockholm, s. 354 ff.

2 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:13:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/orebib75/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free