Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina bibliotek, av Margit Palmær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mina bibliotek
Av MARGIT PALMÆR.
RUBRIKEN HÄROVAN förefaller måhända något
pretentiös. Jag skyndar mig därför att framhålla, att
biblioteken ifråga — med ett blygsamt undantag — ingalunda
var mina utan sådana som av de anonyma men ofta
misskända makter, vilka kallas Stat och Kommun, ställts till mitt
och övrig allmänhets förfogande.
Konsthistorikern, professor Johnny Roosval, fällde en gång
det tänkvärda yttrandet, att konst föds av konst, inte av natur.
Liknande kan sägas gälla dikten: ord föds av ord, ingalunda
av natur — en elementär sanning, vilken det icke skadar att då
och då i primitivismens och surrealismens epok dra sig till
minnes. Ty naturen, den omgivande eller den egna, må betyda
aldrig så mycket för en författare — ordet betyder dock mer.
Själva kriteriet på en diktare är just att en nyans i ett uttryck,
en välljudande ordflätning för honom eller henne betytt minst
lika mycket som någon yttre upplevelse. Därom har många
framstående ordets män och kvinnor vittnat i sina
barndomserinringar.
För de flesta unga diktarämnen skulle emellertid
möjligheterna att göra bekantskap med det skrivna ordet vara ganska
begränsade, om man icke hade stadens eller socknens bibliotek att
tillgå. En av våra yngre s. k. proletärförfattare skildrar med
5 63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
