- Project Runeberg -  Festskrift med anledning av Örebro stadsbiblioteks 75-årsjubileum 1862-1937 /
89

(1937) [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam som målare, av Bertil Waldén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jen — och de bevarade resultaten vittna nog mera om ambition
än om inspiration. Han var själv fullt på det klara med
dissonansens psykologiska betingelser:

»Jag var den förste i att fantisera och komponera, men den siste när vi
arbetade efter naturen. Jag hann knappast skissera modellens ställning, innan
jag glömde bort hela modellen och fortsatte på fri hand alldeles fördjupad
i min fantasi.»1)

I längden kunde detta ej fortgå. I konstnärsgänget på
Cola-rossi och »buvetten Stjärnan» fann han ej längre trivsel. De
hetsiga diskussionerna gåvo honom föga utbyte, själv stod han
främmande och oförstående inför kamraternas partitagande, och
det är att förmoda att dessa å sin sida visade föga tolerans och
égard i fråga om den sensible nordbons dagdrömmeri och
svärmiska faiblesse för otidsenlig, antirealistisk fantasikonst.

Så kom till slut débaclet:

»Men deras hantverk kunde aldrig fylla

mitt sinne helt, hur med mitt kol jag stred.

jag hade böcker hemma på min hylla.

Jag skönjde världen genom tryckarsvärta

och genom trasorna, som hängde ned

kring tiggarns bröst. Jag såg den evigt med

min kalla tanke och mitt varma hjärta.

Jag hörde tidens härskri genom skrålet.

Jag vred, jag knep mitt kolstift som i hopp

att få det glöda; och så drog det opp

— en fot, en häl! Då bröt jag sönder kolet . . .»

(»I den röda staden».)

Det är ganska signifikativt, att det relativa fåtal konstalster,
som härröra från Heidenstams senare år, äro ej blott mera
lättillgängliga utan också artistiskt av anmärkningsvärt högre kvalitet

Självbiogr. utk.

8 89

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:13:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/orebib75/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free