- Project Runeberg -  Festskrift med anledning av Örebro stadsbiblioteks 75-årsjubileum 1862-1937 /
113

(1937) [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Bergmans läroår, av Erik Hj. Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konturen är dock möjlig att dra. Diktarens systrar, friherrinnan
Ester von Friesendorff och fru Elna S :t Cyr, ha för denna
uppsats — liksom för den föregående — älskvärt och outtröttligt
lämnat upplysningar och ställt material till förfogande. Fru Stina
Bergman har på ett storartat och stimulerande sätt offrat både
tid och arbete för att få framställningen fullständig och korrekt.
Doktorinnan Eva Andersson, f. Elgérus har lånat mig ett par av
de mest upplysande brev från dessa år jag fått i min hand.
Arkivrådet Herman Brulin samt professorerna Hans Larsson och
Fredrik Böök ha med älskvärt tillmötesgående och intresse
besvarat en rad besvärliga frågor.

I.

När Hjalmar Bergman tidigast börjat hysa författarplaner är
inte bekant. Hans systrar erinra sig inga litterära
ungdomsförsök från gymnasieåren, hans kamrater och släktingar inte heller.
Vid Karolinska läroverket i Örebro fanns sedan gammalt en
vitter gymnasieförening, Brageförbundet, men Hjalmar Bergman
var aldrig med där och tävlade veterligen aldrig om dess årliga
pris. Orsaken till detta förhållande var säkerligen, att hans
fantasi länge behöll sin barnsliga karaktär. Han levde i
förhållande till kamratvärlden i en mycket stark isolering och kom
tydligen inte att särskilt tidigt ge sitt fantasiliv litterärt utlopp. Hans
omogenhet kan på sitt sätt speglas i hans modersmålsbetyg i
skolan, vilka genomgående voro förvånande låga, ett slätstruket
godkänd. Endast vårterminen 1895, då Hjalmar Bergman gick
ut tredje klassen, och vårterminen 1899, hans sista termin vid
läroverket, steg betyget i modersmålet till Ba, detta i trots av
att han hade goda vitsord i de flesta övriga ämnen. Någon fal-

8

113

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:13:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/orebib75/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free