Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Bergmans läroår, av Erik Hj. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
citera i en framställning som denna, trots att den redan vid ett
par tillfällen återgivits i tryck. Hans Larssons skildring ur
minnet överensstämmer så fullständigt med vad släkt och vänner ha
att berätta om hans yttre under dessa ynglingaår och med
dokumentens vittnesbörd, att man måste beundra iakttagelsens
skärpa och pregnans:
Blutjung, skulle man vilja säga. Icke på något sätt bortkommen, men vad
man kallar oskyldig och troskyldig. En mammas gosse, en tanternas älskling
skulle man tro; med ett runt och blommande ansikte. Han föreföll vara
väl-ställd och omhuldad. Där var något ovanligt hyggligt med honom, som jag
inte närmare kan analysera. Så småningom kom det fram, att han icke tog
lektioner för examens skull. Han undrade för egen del över allehanda
frågor. Det var ett fall som man icke var van vid. Man kände sig som
Sokrates och undrade om man kunde ta betalt för sådant.
De jämnåriga kamraternas uppfattning är den, att hans
lärare Hans Larsson var den enda som stod honom verkligt nära
under Uppsalaåret. Professor Larsson själv har emellertid
samtalsvis framhållit, att detta visserligen kan vara sant såtillvida
som deras samtal rörde livsviktiga ting, livsåskådningsfrågor,
men att hans lärjunge dock alltid var förbehållsam beträffande
personliga angelägenheter. »Han var snarast sluten» — detta i
motsats till den relativa öppenhet som han kunde visa gentemot
sin forne lärare vid en långt senare tidpunkt.
Trots Hans Larsson — med vilken Bergman redan året
därpå upptog en förbindelse brevledes — och trots andra eventuella
studier vantrivdes Hjalmar Bergman i Uppsala — det var
naturligtvis isoleringen, som gjorde detta — och återvände efter
vårterminens slut icke mera. Hans vistelse där inskränkte sig
således till två terminer, vilket kan vara skäl att understryka, då
annorlunda uppgivits på olika håll.
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
