- Project Runeberg -  Oregon och Washington : Dessa staters historia, natur, resurser, folklif m. m. samt deras Skandinaviska Inbyggare /
95

(1890) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLODER OCII DALAR.

95

Den resande, som efter en något enformig färd genom östra
Oregons eller Washingtons slätter föres af ånghästen in i
Cascade-bergskedjan, der jernvägen är anlagd utmed Columbia, kan ej
undgå att känna sig mäktigt påverkad af det storartade sceneriet.
På högra sidan om banan har man Columbia, vestra Amerikas
Hudson, ehuru vida öfver träff an de den sistnämda i såväl skönhet
som i storslaget, öfverväldigande majestät. Till venster reser
sig Cascade-kedjan ined sina vilda, fantastiska klippor, sina djupa,
ogenomskådliga skogar och talrika vattenfall. Den resande följer
floden i dess lopp genom denna väldiga mur af berg; än far tåget
bullrande fram öfver en djup afgrund, öfver hvilken en enkel,
djerf, men dock säker bro af stockar blifvit slagen; än dyker
det in i en tunnel, hvars väggar mångdubbla styrkan af
bullret; än döfvas det rasslande larmet och dör bort i ett svagt eko
på andra sidan floden, och man tycker sig sväfva fram på
andevingar, när tåget för några minuter kommer ur skogarnes djup
ocli lemnar klipporna på något afstånd; än fängslas
uppmärksamheten af någon liten ångare på den djupt under banan lugnt
framflytande floden; än af en laxfiske-apparat eller en skummande
fors der nere; än af ett vattenfall, störtande ned från någon klippa
högt uppe. Men se, der synes åter en ångbåt glida fram i östlig
riktning. I andanom förflytta vi oss ombord på densamma, för
att på närmare håll studera floden. Bortom skogbeklädda
stränder, höjder och berg resa sig i det blånande fjerran, klart och
skarpt aftecknade mot himlahvalfvet, de två evigt snöklädda
fjälltopparne St. Helens och Hood, den ena i norr och den andra
i öster, samt mellan dem ännu ett par på längre afstånd och på
grund deraf ej fullt så tydliga. Det är en tafla, som, en gång
skådad, aldrig förgätes. Yi nalkas alltmera bergskedjan. Floden,
som under sitt 150 mil långa lopp mellan mynningen och bergen
haft en bredd af en mil och deröfver, afsmalnar nu så
småningom. Det är, som ville klippjättarne å båda sidor göra honom
platsen stridig. Yi glida fram genom vida berömda
natnrmärk-värdigheter. Ilär reser sig den egendomligt formade
Kastell-klippan (Castle Pock); der står fullkomligt ensamt på en grund
plats i floden och liksom vårdslöst ditslungadt af jättehänder ett
ofantligt stenblock med alldeles lodräta sidor; å ena stranden
beundra vi den under namnet Cape Horn bekanta, märkvärdiga,
1,000 fot höga klippudden, nedanför hvars breda, stupande sidor
ett tjog vattenfall skurit djupa urhålkningar; på den andra se vi
La Tourelle-, Bridal Yeil-, och åtskilliga andra vattenfall, hvart
ocli ett egande sitt särskilda behag. Det mest förtjusande af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:13:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oregwashin/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free