Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSNY HYGGENA.
137
fall anlände till sitt nya arbetsfält i början af maj 1838. De
vedermödor och pröfningar, som de första missionärerna i Oregon
hade att utstå, voro sådana, att endast en orubblig förtröstan på
försynen och en lika okuflig visshet om nödvändigheten af att
underkasta sig, hvad de ansågo vara Guds vilja, kunde förläna
dem den erforderliga styrkan att med jemnmod bära äfven det
värsta. Under sina resor från en trakt till en annan måste de
i bräckliga farkoster anförtro sig åt de svekfulla flodböljorna
eller färdas till lands genom fiendtliga indianstammar. Följande
exempel gifva ett begrepp om de faror, som de voro underkastade.
Då rev. Leslie, dr Bailey och mrs White med sin 8 månader
gamla flicka i augusti 1838 återvände från ett sjukbesök i
missionen vid The Dalles, kantrade deras båt i Columbia-kaskaderna,
hvarvid mrs Whites barn drunknade och de öfriga med knapp
nöd räddades af några indianer från att dela dess öde. De
befunno sig här 40 mil från någon civiliserad menniskas boning
och i sina indianska räddares våld. Dessa voro dock vänligt
sinnade och förde dem i en kanot till Vancouver, der de erhöllo
allt bistånd, som kunde skänkas. Mr Grey, en af missionärerna
i dr Whitmans mission, var vid ungefär samma tid utsatt för en
fara, hvilken ban med lika knapp nöd undkom. På väg mellan
Klippiga bergen och Missouri, i sällskap med två hvita män och
några indianer, blef ban öfverfallen af en hop Sioux-krigare,
hvilka dödade alla hans indianska följeslagare och sårade honom
sjelf två gånger. Medan de öfriga sökte ridande öfverstiga en
flod. sköto indianerna på dem från stranden, och en kula gick
genom mr Greys hatt och afryckte håret derunder.
I början af september lemnade Daniel Lee och några
indianer The Dalles för att söka nå Willamette-stationen landvägen.
De medhade proviant för en vecka, men på grund af svårigheten
att framtränga genom de obeskrifliga skogssnåren och klättra
öfver buskarne och branterna i Cascade-kedjan räckte färden två
veckor. Efter att ha hungrat ett par dagar dödade sällskapet en
af sina utmärkta hästar och lefde på dess kött, tills de hunno
fram till Clackamas; ändamålet med denna resa var att utröna,
om en liten boskapshjord skulle kunna drifvas från
Willamette-stationen till The Dalles eller Wascopam, såsom indianerna
be-nämde platsen. Med friskt mod anträdde Daniel Lee och två
andra män återresan den 26 september, drifvande en flock
kreatur, och ankommo med dem uttröttade, men oskadade, till The
Dalles-stationen tio dagar senare. I december förlorade rev.
Leslie genom eldsvåda sitt hus och största delen af sitt bohag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
