Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSNYBYGGENA
fransmannens indianska hustru, hennes broder och en annan
indian sutto uppe bela natten och underhöllo en eld utanför de
hvitas tält. Enligt hvad de sedan berättade, hade de hvita
sväfvat i den största fara. En indian, tillhörande stammen, hade
varit i Fort Umpqua vid missionärernas ankomst dit och med
fasa betraktat en patenterad hagelpung, som Lee bar på sig.
Indianen hade skyndat hem till sitt folk och berättat, att de hvita
hade med sig en påse med farlig medicin för att döda indianerna,
och att om de tillätes komma till indianerna, skulle påsen
öppnas och förderfva dem allesamman. Under den ifrågavarande
natten hade de vidskepliga vildarne smugit omkring tältet, i
afsigt att öfverfalla missionärerna från något mörkt ställe, men
afhållits från att verkställa sitt uppsåt genom den präktiga
eldbrasa, som indianskan vidmakthöll hela natten. Morgonen
derpå togo de hvita afsked, erhöllo i gåfva af indianerna ett
bäfver-skinn och en konstnärligt förfärdigad qvinnodrägt af cederbark,
utdelade några skänkeri gengäld och återvände till fästet. Här
berättades för dem, att just samma indianer och höfdingar, som
de besökt vid kusten, hade vid ett föregående tillfälle hycklat
vänskap mot ett sällskap hvita jägare och, när dessa voro alldeles
oförberedda, öfverfallit dem och dödat 11 man af 12 samt
behållit alla deras hästar och mulor och bela deras rika byte af
hudar m. m. Den ende öfverlefvande jägaren omtalade sina
kamraters öde för ett annat sällskap af jägare, som oförtöfvadt
lemnade trakten och efter alla slags vedermödor omsider nådde
Vancouver. Härifrån utsändes en afdelning pelsjägare och
andra, hvilka uppsökte de förrädiska indianerna, anställde ett
blodbad bland dem och fråntogo dem det stulna bytet.
Ledsagade af en indiansk vägvisare, begåfvo sig Lee och
Ilines inåt floden, tills de nådde umpqua-indianernas tillhåll.
Dessa indianer, som några år förut räknat flera hundra själar,
hade genom sjukdom och inbördes strider smultit ihop till ett
antal af 75. Längs bela Umpqua-floden bodde vid denna tid
högst 375 indianer. Umpqua-höfdinget) Wewe mottog
missionärerna välvilligt, men hans och hans krigares beteende i öfrigt
föreföll dein så misstänkt, och ett slagsmål mellan stammens
qvinnor, hvilket de bevittnade, och hvarunder de röda furierna
sleto håret af hvarandra samt betos och refvos som vilddjur,
ingaf dem en sådan afsmak för folket, att de ej ville stanna. De
skänkte Wewe ett par skjortor och anträdde återfärden. Då
höfdingen uppmanade dem att lemna sina saker i en kanot, som
roddes af en indian, tills de passerat den värsta och besvärligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
