Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA PION TE KERN A.
149
ocli nätt tills de hunnit berga en skörd, hvilket de gjort i
hvarenda stat och hvartenda territorium i Mississippi-dalen."
Redan 1838 hade de amerikanska nybyggarne i
Willamette-dalen försökt betrygga sin ställning i politiskt hänseende genom
att till kongressen sända en af 36 namn undertecknad skrifvelse
med anhållan, att kongressen ville på något sätt föranstalta om
skydd för de amerikanska medborgarena i Oregon. Som
skrifvelsen lemnades obeaktad af kongressen, insändes år 1840 en ny
sådan, försedd med 70 namnunderskrifter, hvarefter man
oför-dröjligen vidtog åtgärder till stiftande af lagar och
sjelftillsät-tande af en styrelse för området söder om Columbia-floden.
Det första mötet i detta syfte hölls i Champoeg den 7 februari
1841, och vid ett annat möte tillsattes åtskilliga embetsmän;
men det var först 2 år senare, nämligen den 2 maj och 5 juli
1843, man såg sig i stånd att bilda en ordentlig, lagenlig
sjelf-styrelse, bestående af eti exekutiv kommittee at tre personer
samt domare, "recorder", sheriff, kassör och 11 andra
embetsmän. Till grund för styrelsen lades ettafen
lagstiftningskom-mittee, bestående af 9 personer, utarbetadt lagförslag, som
antogs vid mötet den 5 juli.
Såsom förut nämdt, ansågo sig Förenta Staterna och
England ha lika stor rätt till Oregon. Det antogs-’ dock af många,
att det landet slutligen skulle bli ensamt egare deraf, hvilket
kunde ditsända de flesta emigranterna. Denna tanke låg till
grund för ett af senator Linn under vintern 1842-43 i
kongressen väckt förslag om bevillning af en qvadratmil jord åt. hvarje
gift man och ^ qv.-mil åt hvarje ogift man, som sloge sig ned i
Oregon,— ett förslag, som jemte de gängse ryktena om landets
stora bördighet gaf upphof till den stora emigrationen till
Oregon år 1843. Hösten förut och under vintern höllos åtskilliga
möten i Illinois och Missouri, och resultatet af dem var, att i
maj 1843 en emigrantkaravan, räknande 875 personer, 200
vagnar och 1,300 kreatur, ordnade sig i Independence, Mo., för att
utvandra till Oregon. Denna emigrantskara värden första, som
förde sina vagnar med sig ända dit, och att så skedde, var ingen
annans förtjenst än dr Marcus Whitmans, denne nitiske och
modige man, hvilken genom sin kraft, ihärdighet och äkta
amerikanska fosterlandskärlek mer än någon annan enskild person
b’drog att rycka Oregon ur Hudsonbay-kompaniets våld.
I sällskap med A mos Lovejoy och en vägvisare lemnade ban
den 3 oktober 1842 sitt hein, för att rida till östern och der på
bästa sätt verka till fromma för Oregon. Denna färd, den be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
