Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
OREGON OCH WASHINGTON’.
land aldrig skulle fått den förutan. Denna last af lefvande träd
och buskar bragte mera rikedom åt Oregon än något fartyg,
som ännu inseglat i Columbia-floden." En del af 1847 års
invandrare följde den året förut så olycksdigra Appli gate-vägen
till södra Oregon ocli tillryggalade hela sträckan från Raft
Rivers mynning i Snake River till södra gränsen af
Willainette-dalen på 63 dagar, utan att erfara något af de lidanden, som
drabbade deras föregångare.
I slutet af förra kapitlet omtalades, att de protestantiska
missionärerna år 1844 öfvergåfvo sina stationer med undantag
af den i The Dalles belägna. Missionsegendomen på denna
plats såldes 1847 till dr Whitman. Vid. denna tid hade
katolikerna vunnit sådant insteg i Oregon, att de räknade 1,500 hvita
och halfindianska samt 6,000 helindianska bekännare. I
Wil-lamette-dalen funnos då 5 kyrkor och kapell. Likaledes hade
de kyrkor i Vancouver, Cowlitz och Whidby i vestra
Washington samt åtskilliga skolor. Den omständigheten, att katolikerna
stodo i förbund med Hudsonbay-kompaniet, gjorde mycket till,
att indianerna så lätt förmåddes öfvergå på deras sida, och sedan
var det blott ett steg till misstro mot de protestantiska
missionärerna. Denna misstro underblåstes af de katolska presterna,
och en af dem, fader Bronillet, sade t. o. in. rent ut, att dr
Whitman var en dålig person, och att om indianerna trodde honom,
skulle de komma till helvetet. Invandrarne det året hade infört
rödsot och messling, hvilka sjukdomar uppträdde epidemiskt
bland cayuse-indianerna. Då många af dem dogo i trots af all
den vård. som dr Whitman och hans hustru skänkte dem, upp
stod ett rykte, att doktorn förgiftade indianerna och ämnade
utrota bela stammen. Slutet på allt detta blef, att ett 50-tal
indianer samlades kring Waiilatpu-stationen den 29 november
1847, och att 5 af dem öfverföllo de hvita och mördade 9
personer, bland hvilka dr Whitman och hans hustru voro de första
offren. Dagen derpå skedde ett nytt öfverfall, hvarvid 2 hvita
dukade under, och 8 dagar derefter blefvo åter två mördade.
Omkring 60 hvita, mest qvinnor och barn, tillfångatogos af
indianerna, men friköptes af Peter Ogden, en gammal
Hudson-bay-kompaniets tjensteman, hvilken, så snart ban hörde om
blodbadet, tågade med en beväpnad styrka från Vancouver till
Walla-Walla och ställde indianerna till svars för deras
handlingssätt. Bland fångarne voro många flickor, och de pröfningar
de utstått, medan de voro i sina sataniska fienders våld, kunna
ej beskrifvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
