Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkligen karakteriserar faunan därstädes ocli åtskilligt mera, livilket
ådagalägges däraf, att ej få former äro iakttagna, som förut ej voro
kända från detta område och äfven flera, som ej förut ansetts tillhöra
svenska faunan.
Begreppet Öresund, som i vanlig geografisk mening är sundet
mellan Skåne och Själland, kan uppfattas på olika sätt. Isynnerhet
bland äldre zoologer var det vanligt att uppdraga nordgränsen med en
linie från Ivullen till Gillbjerghoved. Från zoo-geografisk synpunkt torde
detta emellertid vara mindre välbetänkt, ehuru det väl från
fysisk-geo-grafisk kan försvaras. Det ligger emellertid i öppen dag, att utanför
den för Kattegat alldeles exponerade nordsjällandska kusten såväl som
utanför Kullen de yttre existensvilkoren för djuren (såsom vattnets sälta
o. s. v.) måste vara åtminstone i det närmaste helt och hållet lika med
det öfriga Kattegats. Jag håller därför före, att Sundets nordgräns från
biologisk eller zoo-geografisk synpunkt måste förläggas längre ned och
uppdragas öfver förträngningens norra del. Visserligen är ett visst rum
för godtycklighet öppet äfven härutinnan, men jag anser, att en linie
Hittarp — Hellebsek skulle ganska väl lämpa sig såsom en biologisk
nordgräns för Öresund och jag har af denna min uppfattning föranledts, att
ej utsträcka mina undersökningar norr om denna gräns, som dessutom
får ett visst geografiskt berättigande genom det utskjutande Hittarps
ref. Sydgränsen däremot är mycket lättare funnen och mycket mera
utpräglad. Den representeras af den stora och breda bank, som
sträcker sig tvärsöfver Sundet från Malmö till Saltholmen och Åmager. Vid
Malmö slutade jag också mina undersökningar söderut. Men äfven här
bör anmärkas, att en del ovanligt härdiga former möjligen kunna
öfver-skrida denna gräns, liksom också tvärtom ej få former finna sin
sydgräns ett stycke nordligare nämligen söder om Barsebäck, där 10
fam-narsdjupet (18 m.) upphör. Men detta framgår bäst ur det följande. I-norr
däremot är som sagts gränsen mera otydlig, ity att Kattegats
djurformer mera allmänt tränga in längs djuprännan och hålla sig kvar ini
Sundets mellersta delar, hvarhelst gynsamma och lämpliga platser för
deras utveckling erbjuda sig. Detta beror dels på bottnens beskaffenhet,
dels på vattenförhållandena (sälta, temperatur o. s. v.) i hålor och
rännor eller på bankar och “flack“. Dessa senare eller vattenförhållandena
bero återigen på strömningarne, som äro i sin tur underkastade
periodiska vexlingar dels af årligen återkommande art dels ock troligen af
mera långsamt skeende ändring åt det ena eller det andra hållet. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
