Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mollusker eller Blötdjur - 1) Musslor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(0) Nucula tennis Montaou.
Söder om Hven är denna art ej sällsynt (på sina ställen
rent af talrik). Jag liar träffat den mellan Hven och till SV om
Barsebäcks kulor (24 ni. död zosterabotten) flerstädes vanl. på
gyttjebotten 22 — 29 m.
De största exemplaren mäta omkring 13 mm.
(0) Cardium fasckäum Montagu.
Allmän i Öresund där den träffas såväl på de största
djupen (Landskronadjupet 45 — 54 m.) som äfven på grundare
vatten. Den finnes också både på ren gyttja och sand. Den går
ända ned i Lommabugten, där jag träffat den på 16 m., lera.
De största exemplaren mäta 13 mm.
(0) Cardium edide Lin.
Allmän hufvudsakligen i strandregionen.
(0) Cardium eeJnnaturn Lin.
Af denna form har jag blott erhållit en liten unge S om
Hven, 30 — 33 m., död zosterabotten och en något större VSV
om Valgrund 29 m.
(0) xLd/ms flexuosns Montagu.
Äfven denna form har jag hufvudsakligen träffat söder om
Hven, men död flerstädes t. ex. VSV om Valgrund 29 m. gyttja,
Ulkaskarpen S om Hven 16 m., ONO om Taarlxek 20 m., lera
och alger, utanför Barsebäcks kulor 24 m„ död zosterabotten
o. s. v. På förstnämda stället träffades största exemplaret, som
mätte 17 mm.
(N) Astarte banlcsii Leacii.
Allmän i Öresund på passande lokaler. Den kräfver helst
sand eller åtminstone sand- eller skalblandad gyttja, 16—18 m.
På den rena, lösa gyttjan träffas blott helt små individ och de
döda skalen af sådana ungar, som man träffar på sådana ställen
visa, att någon längre trefnad och utveckling på dylik botten ej
är möjlig. Denna omständighet hade så när fått mig att begå
ett felslut, ity att jag, då jag fann* dessa ungar på lergyttjan
utanför Lundåkrabugten, trodde dem vara dvärgindivid på artens
sydgräns i Sundet. Emellertid fann jag sedan på flera ställen
i sydkanten af 18—16 meters bassängen (på höjden af
Barsebäck ungefär), där botten var sandblandad, Astarte banksii i stort
öfverflöd och exemplar af 14 mm. längd voro talrika. Här torde
emellertid också vara den ungefärliga sydgränsen för artens
utbredning och den har sålunda ej särdeles aftagit i storlek där.
Tjockleken vexlar högst betydligt.
(N) Astarte borealis Chemnitz.
Flerstädes, särskildt utanför Råå, där jag på 16—22 m. i
algregionen fann mycket stora exemplar, 33 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
