Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mollusker eller Blötdjur - 4) Placophorer eller Chitoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(0) (S) Chiton marginatus Pennant.
Staffansbank 22 111. sten.
(N) Chiton marmorens Fabr.
Söder om Hven har jag tagit denna chiton flerstädes, t. ex.
S om Hven 21 ni. Laminariabotten, VSV om sydligaste pricken
utanför Landskrona 22 m. alger och gyttja (på Balanus-skal),
Taarbick 20 m. alger och gyttja o. s. v. På passande botten
såsom på sluttningen af Staffansbank 22 m. sten (flinta)
förekomma dessa fyra nämda chitoner mycket talrikt.
(N) Chiton ruher Lin.
Utanför Sofiero 11 m. alger och stenar.
Granskas de ofvan gifna förteckningarne af de olika
mollusk-grupperna med afseende på den geografiska utbredningen finna vi
följande. Af 32 arter musslor äro 14 rent nordliga. De öfriga 18 ha en
obestämd vidsträckt utbredning, men alldenstund alla anföras af Sars
bland det arktiska Norges mollusker kunna de tydligen uthärda att lefva
under arktiska förhållanden, ehuru några såsom t. ex. Solen pellucidus
ha sin nordgräns vid Lofoden. På sådant sätt kan emellertid Öresunds
musslefauna betraktas såsom så godt som helt och hållet nordisk. Den
enda scaphopoden har likaledes vidsträckt utbredning från Medelhafvet
till Vestfinnmarken. Af de 22 prosobranchierna äro 9 nordliga och 8
ha obestämd vidsträckt utbredning, men kunna därför likaväl sägas ingå
i faunans nordliga procenttal, som sålunda blir omkring 77 proc. Två
former utgörande 9 proc. ha vidsträckt, men öfvervägande sydlig
utbredning. De finnas dock ännu vid Lofoden samt uppträda fossila i glaciala
skalbankar. Slutligen äro 3 eller 13 proc. rent sydliga. Åf de
skalförande opisthobranchierna är en rent sydlig och de 3 andra gå in i den
arktiska regionen, men ha sin hufvudutbredning söderut, i synnerhet
gäller detta om en. Nudibranchierna däremot äro helt nordliga alla 3,
som jag funnit inuti själfva Sundet, och den fjärde, som anträffats strax
utanför har vidsträckt utbredning, men går äfven in i det arktiska. Åf
chitonerna äro 3 rent nordiska, de 2 återstående ha vidsträckt
utbredning, men nordgränsen ligger vid Lofoden, så att de väl därför nästan
kunna anses vara öfvervägande sydliga. Räknas alla mollusker, som
ofvan anförts, tillsammans få vi siffran 68. Af dessa har ett lika stort
antal rent nordligt ursprung och alldeles vidsträckt utbredning från
Medelhafvet in i den arktiska regionen*, hvardera gruppen utgörande
42,GG proc. af hela summan. Sålunda ha 85,3 proc. af Öresunds
mollusk-fauna med säkerhet kunnat eller kunna uthärda ett arktiskt klimat.
8,82 proc. ha sin nordgräns ända uppe vid Lofoden, men eljest
hufvud-sakligen sydlig utbredning. Återstående 5,88 proc. äro rent sydliga.
* Ehuru de gå in i den arktiska regionen torde viil kanske en del af dessa nästan
lämpligare kallas vesteuropeiska fastän utbredningen är så vidsträckt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
