Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Svenska Flottans minnen - Östersjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Du blånande haf, som mångtusende år
Mot Skandiens klippor har slagit,
Som brutit din boja hvar gryende vår
Och frigjord i fjerran har dragit;
Dig egnas min sång, ty jag längtar dit ut,
När böljorna slå emot skären.
Hur godt är der ute, hur svalkande skönt,
Då vårliga vindarne smeka!
Då vågorna skifta i blått och i grönt
Och strålar kring topparne leka!
Se! bränningens skum är så glänsande hvitt,
När böljorna slå emot skären.
Men skakar orkanen sin vinge med dån,
Blir hafsjungfrun askgrå om kinden,
Och slites mitt segel från bristande rån
I tusende stycken af vinden:
Då klappar mitt hjerta af stolthet än mer
Bland böljor, som ryta mot skären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
