Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Svenska Flottans minnen - Psilander, på 50-kanonskeppet »Öland» 1704
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dess stycken sönderskjutna, sidan fårad
Och vattnet stiger. Re’n det fattas krut.
Wachtmeister ber om ordres. I sin ifver
Vårt folk vill, att man lof till äntring gifver.
Det menar: bättre dö med svärd i hand,
Än blifva stekt i denna afgrundsbrand,»
Då utur hjältens öga bröt en tår:
»Du tappra skara, länge nog i striden
Ditt mod bepröfvats. Nu dess stund är liden,
Och ej din räddning mer fördröjas får!»
Så sagdt, till en kadett han talet ställde:
»Gör klar en flagg med dukar hopafällde!
Jag stryker ej, om ock det blir min död;
Blott hissar flagg i schau – som uti nöd.»
Nu blef allt tyst, och elden hörde opp.
Beundrande vårt mod, af blygsel slagne
Britanniens sjömän trängde sig betagne
Omkring den sammansmälta svenska tropp.
På commodorens skepp med krigisk ära
Psilander hälsades. – Till hamnen nära
Af Engelsmännen »Öland» drogs i land.
De hade blott ett vrak uti sin hand.
Så är berättadt, att på Themsen då
Befallning kom från Englands drottning neder,
Att kapiten Psilander strax med heder
Sin svenska värja skulle återfå.
Därnäst, att drottningen lät honom bedja
Till hofvets gäst. Och med en dyrbar kedja –
Ett gyllne mästerverk, »tre alnar vid» –
Hon hjelten hedrade för »Ölands» strid.
Det äfven sägs, hon längre sträckt sin nåd
Och bjudit hjelten att sin klinga draga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
