Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några timmar på Kronborgs slott, den 29 Oktober 1658 - Femte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femte scenen.
DE FÖRRE, UTOM DROTTrilNGEN.
CARL GUSTAF (till Dahlberg.)
Vi voro något djerfva
Att Opdams flotta rö i natt så nära!
Men vill man säker kunskap sig förvärfva
Om fiendernas styrka - på min ära,
Man måste något väga ...
DAHLBERG (infaller.)
Får jag fråga,
Var kungen sjelf i slupen med?
CARL GUSTAF (leende.)
Min sed
Se’n gammalt känner du igen!
DAHLBERG.
Ja, den
Är känd af hvarje man i fosterlandet.
Just den har knutit fast det sköna bandet
Emellan Sveriges kung och Sveriges här; -
Men rikets väl har ock sitt kraf. Det är:
Försigtighet, när stunden ej befinnes
Så vigtig, att sitt lif en kung bör våga!
Och hvilket högre ändamål som vinnes
Pä slika vågspel, må med skäl man fråga.
CARL GUSTAF.
Du kan ha rätt, men jag ej ändrar vana;
Försynen skyddar hvarje dödligs bana
Intill dess gifna gräns; - och - tänk - der satt
En gäst, så högt förnäm, med mig i båten,
Terlon, ambassadörn - att se på ståten
Jag enkom bjudit honom ut i natt l
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
