Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Treklang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Skall du förstå dess ord? Ditt hjerta,
Förmår det än att klappa varmt? -
Så hör: ett eko blott är Hertha -
Ett troget, om också ett armt –
»Ett ljuft, fast ljuden äro brutna -
En stråle, tänd vid molnets rand -
En suck, som helgas det förflutna -
En längtan hän till anad strand.
»När toner höras, ömsom skälla,
Och ömsom smeka ljuft och täckt,
Så minns: der bor uti dem alla
En engel, med din ande slägt.»
Hon tystnade. Men, vågor lika,
När brusten dammport öppnar sig,
Så svallade, med välljud rika,
En värld af toner nu kring mig.
Hur skifta icke dessa toner,
Än väldiga, än hviskande,
Som englabud från högre zoner,
Än åter jordiskt smäktande!
Hör, åskan mullrar! - Nu det brakar
Eran midnattssvarta molnets bryn,
Så att den fasta klippan skakar,
Och skogen blifver mörk om hyn.
Men snart flyr molnet. Friden äter
På kvällens panna tryckt sin kyss
Ren daggen tysta tårar gråter,
Och aftonstjärnan tändes nyss.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
