Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid under Ferdinand den store - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Herre! alltså jag din dotter
Icke är: om jag det varit,
Om blott en bastard jag varit,
Dock naturen själf helt säkert
Hindrat dig att glömma mig.
»Har jag konungslige fader,
Denna skymf af dig förtjänat,
Väl - så nämn mig då min skuld,
Är jag skuldlös, säg hvad skola
Andra folk om dig då säga!
Hvad de ädle män som höra,
Hvilken orätt vederfares
Af en annars rättvis konung
Mot en kvinna utan skuld?
»Mannen som i världen träder,
Han har kraft, kan vinna rykte,
Kan förvärfva gods och land.
Säg, o fader, är det icke
En förnedring då för sonen
Att helt makligt emottaga
Det, han kunnat vinna själf?
Däremot - hvad kan en dotter,
Hvad en kvinna väl förvärfva?
Värnlös, kastad ut i världen,
Ar att tjäna blott och lyda
Hennes enda, bittra lön.
»Om du gör mig arflös, fader,
Utan land och hem i världen,
Landsflykt blifver då mitt öde,
Och, för att din hårdhet dölja,
Måste - o förlåt det ordet -
Måste jag, ditt barn, förneka
Honom, som förnekat mig.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
