Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid under Don Sancho den starke - XXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVIII.
^§id stod i begrepp att rida
Genom stadens port, när vakten
Honom och håns femton kämpar
Häjdar strax därutanför.
Snart all mera högljudt larmet
Sprider sig kring stadens gator,
Tills det Infantinna.n hann.
Ännu iklädd sorgedräkten
Strax hon s?kyndar upp pä vallen,
Då - hon Cid, Kastiliens fasa,
Midt framföf sig plötsligt ser.
Hennes sköna ögon vattnas
Utaf tårar, och mot muren
Trycker hon sitt bröst, afslöjar
Anletet. Med sträckta armar,
Vredgad, ropar hon till Cid:
»Då du oss till fiender vill hafva,
Hvarför klappar du i dag på porten?
När igenom dig vi lida nöden,
Hvarför kommer du - hvad vill du mera?
Då du vänskapsmasken af dig kastat,
Då till orätt dåd din arm du lånat -j-
»Vik tillbaka, Dön Rodrigo,
Ty din ära är förlorad!
Vik tillbaka, stolte Cid!
»Sedan han den ed har vågat bryta,
Som han fordom svor mig, kungadotter,
Att beskydda, - mig, som honom älskat,
Som hans bild än gömmer inom dessa
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
