Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid under Don Sancho den starke - XXXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som ej känner fruktan, - skola
Se mig främst i striden ljunga;
Men då vapendräkten aflagts,
Svär jag vid den höga himlen
Att emot min konungs syster,
Den högborna, aldrig draga
Svärdsegg ut! Min ed I hört.»
Nu ett kastspjut uti handen
Kungen tog, och så de gingo.
Längs Dueroflodens stränder
Man dem länge vandra såg,
TiUs på en gång sig Bellido
Böjde fram och tio gånger
Stack i kungens rygg sin dolk.
Falla såg man konung Sancho,
Dödligt sårad, dock ej död.
Mot förrädare sig vakte
En och hvar, dock ännu mera
Den, som orätt gör och våld.
Obeväpnad, som han stod där,
Sig till häst Rodrigo svingar
Att förrädaren förfölja!
Spränger skyndsamt fram till porten
Af Zarnora, hinner denna,
Just då den sig slöt om mördarn.
»O, må jord och himmel vara
Mina vittnen», röt han vredgad,
»Hur jag sörjer, att ett enda
Ögonblick för sent jag kom.
Om jag sporrar haft, dä hade
Den förrädaren ej undflytt;
Jag vid porten honom gripit,
Gifvit honom brottets lön!»
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
