Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid under Alfonso den tappre - XXXXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Är det icke så, I stridsmän?
Vi uppvaknat. Och vi blifvit
Ärelöse hos Alfonso,
Hvarest ingen värde har.
Aktning och förtjänst de gälla
Endast på sin rätta plats.
»Af sirensång ljuft bedårad
Slumrar där vår tappre konung;
Vi hans d valas tid må nyttja
Att det ondas makt bekämpa,
Ej vid hofvet, men i fält.
Intet sårar ondskan mera
Än i fjärran vunnen ära
Af ett hatadt föremål.
Tusen ädla hjäitan hemligt
Sucka, kränkta af de onda;
Sälle vi, som hoppas kunna
Snart för hela världens ögon
Blotta hatets dolda svek.
Ȁrorika fana, fladdra
Stolt i luften, allas tillflykt,
Som af lasten tryckas hårdt.»
Nu han faller ner baneret:
»Tappre krigare och vänner!
Hämnd utaf en undersåte
Mot sin laglige monark
Syns för världen, om ock rättvis,
Dock som uppror blott och svek.
»Att en oförrätt förgäta,
Det är stora själar eget,
Om de ock den kände djupt.
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
