Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid under Alfonso den tappre - XXXXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxxxvn.
Isungar vilja alltid finna
Tjänare på sina platser;
De förtrycka dem som högre
Tyckas sträfva, och behandla
Med föraktlig stolthet alla,
Hvilka ej, att dem behaga,
Gjort sig värdiga förakt;
Eller som de höge Gudar,
Hvilkas vredes blixtar skona
Blott den säf, som böjes lätt.
När nu Cids glorrika aftåg
Till Alfonsos öra nått,
Talade han dessa orden
I sitt hof: »Från vårt baner
Har i dag sitt afsked tagit
Han, den tappraste bland kämpar,
Som utgjutit Mohriskt blod l
»Tycktes någon gång hans frihet
Obegränsad, snarlik trotset,
Så var kanske sådan frihet
Mer förlåtlig dock hos honom
För den gamla trogna kärlek,
Som han hyste för vårt hus.
»Nu han kommer snart ej åter -
En blott är han väl: men tusen
Hjärtan gått med honom bort.
Han, så enkel: månn’ han saknar
Detta hof, där han var intet?
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
