Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid under Alfonso den tappre - XXXXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ack, hans blotta namn ät honom
Skapar öfverallt ett hof,
Där han blifver allt. När stenen
Högt från slottets tinnar lossas,
Den af andra följes snart.
»Kungar finna aldrig hvila.
Hvar och en vill draga svärdet;
Och i hvarje fall skall kungen
Tänka, pröfva, stå emot -
Om jag hela hofvet sade,
Att jag Cid för bättre håller
Än er alla, då jag toge
Bort utaf hans fall all glädje,
Och mitt tal blef er en skymf;
Eller ock: det är blott nycker,
Kunganycker, säden I.
»Kort sagdt; Cid, den främste kämpen
Ädel och på ärans höjder,
Trogen, modig, fast och klok -
Utan att sig underkasta,
Hvad kan han af kungen vänta?
Alltså blifve det därvid,
På det ock i andrå länder,
(Hören alla som omkring stan)
På det ock i andra länder,
Det förkunnas ma att ingen
I Alfonsos tjänst har undgått
Rättvis näpst, ej Cid en gång.»
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
