Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid i Valencia och i döden - LXII - LXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hade han sig underrättat
Här om mig, då torde knappast
Sådan heder han mig vist.
Vore han blott kristen, skulle
Han få döma om mitt värde.»
Cid till dem så tala hördes;
Viste sedan sina skatter:
Sin gemål och sina döttrar,
Väl med pärlor ej besådda,
Ej med guld och ädla stenar,
Men med hjärtats oskuld präglad
Io hvart enda anletsdrag.
Åt hans unga döttrars fägring
Båda sig förvånade;
Och förvånades än mera
Öfver hjältens enkla seder
Och hans hushålls tarflio-het.
Snart gaf ock i Spanien vika
Afundsränker för hans rykte,
Och hans sköna, ädla döttrar,
Donna Sol och Donna Elvira,
Såsom lön förmäldes lyckligt
Med infanter af Navarra
Och af Arragonien.
LXIII.
(prött af åren, trött af krigen,
Öm ock öfverhöljd af ära,
Då Cid mot Bucar drog svärdet,
Hvilken, att Valencia taga.
Trängde fram med väldig härsmakt
Och med tretti konungar;
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
