Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid i Valencia och i döden - LXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så han under återtåget
Kom till klostret i Cordoiia,
Hvarest Cid begrafven låg,
Ärad högt: ty ej hans like
Sedan dess i mod och styrka,
Godhet, redlighet man sett.
Priorn uti detta kloster
Var en munk, till åren kommen,
Förr, sorn riddare, han vunnit
Ära och berörn i striden,
Högväxt syntes än gestalten,
Hjärtlig ock; det smärtar honom
Djupt, att kungen af Navarra
Förde bort så dyrbart rof.
När till altaret nu kungen
Framgick, att beundra fanan,
Hvilkens make han ej skådat
Någonsin i Spaniens land,
Ref abboten henne till sig
Och upphöjde - Cids baner.
»Vet», han sacle, »store konung,
Vet, i detta helga kloster,
Som åt mig är anförtrodt,
Är en hjälte lagd, hvars fana,
Konung, äger kraft mig göra
Nästan jämngod med dig själf.
Vet, att härinunder hvilar
Cid, benämnd Campeador.
»Att en gunst af dig begära,
Tog jag denna fana dristigt,
Och nu tolkar jag med vördnad
Min begäran inför dig.
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
