Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torquato Tasso, af Goethe, öfversättning - Första akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans vana sång, hans ljufva svärmen
Hvart öra tjusar och hvart hjärta hänför.
PRINSESSAN.
Och om han nämna vill sitt föremål,
Så skänker han det namnet: Leonora!
LEONORA.
Ditt namn är detta lika väl som mitt.
Om det ett annat varit, det mig smärtat.
Det gläder mig, att han på detta sätt
Sin känsla för dig undandölja kan.
Jag är förnöjd, att han ock minnes mig
Vid ljudet utaf detta hulda namn.
Här frågan gäller ej om sådan kärlek,
Som vill besitta fullt sitt föremål
Och svartsjuk uteslutande det äga
Samt skydda emot hvarje främlings anblick.
Och om förtjusad, hänryckt ofta han
Ditt värde syns betrakta, må han ock
Åt mitt mer lätta lynne fröjda sig.
Oss han ej älskar - tillgif mig det ordet;
Från alla sferer på ett enda namn -
Vårt namn - han samkar allt hvad högst han älskar.
Sin känsla delar han åt oss; det tycks,
Som om vi mannen älskade, och dock
Med honom endast vi det högsta älska.
PRINSESSAN.
Min vän, du mycket dig fördjupat har
I denna vetenskap och nämner saker,
Som endast flyktigt i mitt öra ljuda
Och knappt förnimmas kunna af min själ.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
