Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torquato Tasso, af Goethe, öfversättning - Andra akten - Fjärde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALPHONS.
Mer än I båda kunnat säga mig,
Min själ med domaroväld har förnummit.
l säkert bättre fullgjort eder plikt
Om jag ej haft att fälla sådant domslut,
Ty rätt med orätt här är nära släkt.
I fall Antonio dig sårat har,
Så är hans plikt upprättelse att gifva.
Och på det sätt som du vill fordra det.
Jag skulle gärna se mig vald till målsman.
Emellertid,, ditt brott, o Tasso, gör dig
Till fånge. Som jag dig förlåter gärna,
Så må, för din skuld, lagen blifva mildrad.
Gå, Tasso, på din kammare du blifve,
Bevakad endast af och med dig själf.
TASSO.
O, furste, lyder så domarord?
ANTONIO.
Ser du däri en faders mildhet ej?
TASSO (till Antonio).
Med dig, så länge, har jag intet otaldt.
<Tiii Alphons.) "Ditt allvarsamma ord, o prins, nu dömt
Mig, som var fri, till fångenskap. Må ske!
Du höll det rätt, och, vördande din vilja,
Mitt hjärtas inre röst jag bjuder tystnad.
Allt är mig nytt, så nytt att jag ej mer
Mig känner själf och dig och hvad oss omger.
Dock denne känner jag! - Jag skall dig lyda,
Ehuru mycket här jag säga kunde
Och äfven borde. Stum min tunga blifver.
Var det ett brott? Det tycks åtminstone
Att som förbrytare jag anses här.
Hur hjärtat än må döma, är jag fånge.
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>