Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Witalis’ afsked till Laura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Och säng med näktergalen mängen gäng,
Och gick fä nt, att se naturens under,
Dö hjertat blef för warmt och hyddan träng,
DC ljumma fläktat spelte uti linden,
Och blomstrens wällukt spridde sig med windenk
Ick, hör den äfwen nu! Den ton, som susar
erän min lutas sicfwersträngar, är
Densamma, som t qwälln ditt öka tjusar,
Dö jorden sig i swårmistt dunkel klär,
Och minnet, med sin trollmakt dig berusar
Och glada bilder för ditt öga bät:
Din barndoms Hebe, uti harpan fången,
Som Aslög, trollar skalden fram med sängen.
Hwar salig ton, som griper nu ditt sinne,
Han är en kär bekant frän flydda dar;
Hwar ålstad bild, som smäfwar för ditt minne,
Du nti verkligheten städat har;
Den himmel, som dn i din själ där inne,
Din barndomshimmel redan fordom war,»
Och hwatie gäng, du upp deß portar låter.
Dn ser dig alltid der, som Hebe, ätet.
Hnt ungdomsfrist och glad den bilden Misit,
J rosens purpur och i liljans glans!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
